Stöd vårt arbete!

I mer än 50 år har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa motarbetat fördomar och stöttat våra medlemmar till ett värdigt liv.

När du blir medlem hjälper du oss att ta en större plats i debatten och vår chans att påverka blir därmed också större. Ditt medlemskap hjälper oss att hjälpa! Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma!

Aktuellt

Erfarenheter från självvald inläggning samlas

Hur upplever patienter självvald inläggning i psykiatrin? När Socialstyrelsen ville veta mer bad de NSPH att bidra med en rapport. Mårten Jansson jobbar med uppdraget och Revansch ringde upp honom för att höra hur det går.

Självvald inläggning handlar om att patienten gör en överenskommelse med psykiatrin som ger patienten möjlighet att läggas in direkt på avdelning, att jämföra med att en särskild bedömning av läkare måste göras vid inskrivning. Nu har NSPH fått i uppdrag av Socialstyrelsen att samla in erfarenheter av självvald inläggning från både patienter och anhöriga. Mårten Jansson jobbar med utvärderingen och Revansch pratar med honom i mitten av augusti.

Hur har det gått?
– Vi har samlat in det vi ska, och har börjat bearbeta de svar som kommit in på vår enkät och i ett femtontal intervjuer med patienter och brukare. En bärande tanke är att alla som svarar får vara med på en workshop och ta del av resultaten och värdera det som kommit upp. Det ska vi göra i slutet av augusti och början på september. Sedan ska vi börja skriva rapporten.

Vad tycker de som svarat?
– De som är lite äldre och har tillgång till självvald inläggning tycker att metoden har en större effekt för deras hälsa än vad yngre har. Samtidigt är det så att yngre kan se att de mår bättre efter ett år, men är inte helt säkra på att det är metoden som ger effekt. Det är en sak som vi ska diskutera på våra workhops.

Mårten Jansson berättar att de svarande bland annat beskriver att det ger ett lugn när tillgängligheten till vården ökar. Man känner att man har makt att få och söka vård. Det ses som mycket positivt att det ges möjlighet att komma till en plats där man känner sig lite lugnare och kan se vad som händer.
– Det har definitivt minskat risken för akut vård, säger Mårten Jansson.

Enligt enkäten och intervjuerna ni gjort, vad gör vården rätt?
– Man kan säga att nästan alla som svarat på enkäterna säger att det här är en bra idé, och de flesta mår bättre med det. Många tycker att det varit superbra att ha den där tillflyktsorten på avdelningen dit de kan gå för säkerhets skull. Men det finns också en del som är väldigt besvikna. De tycker att det här känns bara som att psykiatrin har gett upp om mig. Det är en väldig variation i svaren, och det behöver vi nog rota i, säger Mårten Jansson och fortsätter:

– Det kanske kan hänga på vad man har för behov i sin återhämtning, om det passar eller inte. Det kan vara så att självvald inläggning passar vissa diagnoser eller problematiker bättre eller sämre. Det kan passa vissa åldrar. Man kan också få bilden av att på vissa håll har psykiatrin testat det här lite med vänster hand.

Han förklarar att de inte kommer veta i vilka län man lyckats bättre och sämre, för så har NSPH inte gjort undersökningen.
– Det jag tror om den här vårdformen är att om man ska göra den så måste psykiatrin vara medveten om att man samtidigt förändrar sin syn på patienten.  För om man tänker att det införs genom att »vi skriver lite kontrakt med de jobbiga patienterna som kommer hela tiden« så har man definitivt missat något, säger Mårten Jansson.

– Jag tänker att det här är ett sätt att skapa en annan vårdfilosofi, och då måste man veta att det kommer kräva något av oss, vi måste våga oss ut i en roll vi inte är så vana vid och vi kommer inte att vara detsamma när det är klart.

Socialstyrelsen har ett uppdrag av regeringen att utvärdera det vetenskapliga stödet för självvald inläggning i psykiatrin. Uppdraget genomförs med stöd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. Och så har Socialstyrelsen gett NSPH ansvar för en egen rapport om patienternas och vårdgivarnas erfarenheter.

– Det vi på NSPH gör är som en stor brukarrevision. Det som är intressant för oss är frågor om hur den här vårdformen har påverkat människors möjlighet att sköta ett arbete, eller hur den påverkat relationer till vänner och din familj, säger Mårten Jansson och fortsätter:

– Vården och Socialstyrelsen har knappt tänkt på det, att det kan ha betydelse. Man har varit fixerat vid vårdmått, och vi kan sätta dem i en kontext. Det är bra att man till exempel kan se att vårddygn med tvång går ned, det är bra för patienterna, men om man dessutom skapar en mer lätthanterlig vardag för människor då kanske vården också ska räkna det som en vinst.

Under hösten kommer NSPH att göra klart rapporten. Sedan ska den lämnas till Socialstyrelsen som skickar med den direkt till regeringen och socialminister Lena Hallengren i november. NSPH planerar också att sprida rapporten, bland annat genom att presentera den på ett webbseminarium.

Text: Anna Morin