Stöd vårt arbete!

I mer än 50 år har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa motarbetat fördomar och stöttat våra medlemmar till ett värdigt liv.

När du blir medlem hjälper du oss att ta en större plats i debatten och vår chans att påverka blir därmed också större. Ditt medlemskap hjälper oss att hjälpa! Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma!

Mer än 50 år av kamp och kamratskap

I mer än 50 år har RSMH kämpat för att mänskliga rättigheter ska gälla även för människor med psykisk ohälsa. Vi har avslöjat vårdskandaler, varit bidragande till att de gamla mentalsjukhusen stängdes igen och vi har arbetat för att krossa fördomar mot människor med psykisk ohälsa. 

Den 28 januari 1967 bildades Riksorganisationen Mental Hälsa, RMH, vid ett möte på Medborgarhuset i Stockholm. Det var patienter från mentalsjukhus och andra intresserade som tog initiativ att mötas – en grupp som tidigare varit tysta. På den tiden sågs människor med psykiska funktionshinder som andra klassens medborgare, men 1960-talets krav på rättvisa omfattade nu även de mest utsatta som började göra sina röster hörda.

Första lokalföreningen i Falköping

Redan samma år, 1967, grundades den första lokalföreningen, Falbygdens patientförening, och lokalföreningarna blev snart många fler. Samma år ansökte RMH hos Socialstyrelsen om att bli remissinstans, något som godkändes. Sedan dess har RSMH alltid sett till att genom många viktiga remissvar föra talan för människor med psykisk ohälsa. 1972 döptes RMH om till dagens Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Huvudfokus var på den här tiden att reformera mentalsjukhusen, med målet att stänga dem. 1976 startade RSMH, tillsammans med två andra organisationer, en riksomfattande mentalvårdskampanj – ”Bort med tvång och förtryck inom mentalvården”.

Vårdskandalen på Långbro mentalsjukhus

År 1977 avslöjade Helena Frykstrand, en av RSMH:s grundare, hur en intagen kvinna låg fastspänd i åtta månader på Långbro mentalsjukhus. Frykstrand tog med en insmugglad kamera bilder på kvinnan, som låg fjättrad vid en brits utan madrass, iklädd enbart en svart sopsäck. Bilderna publicerades i DN och gav upphov till en debatt om hur man behandlade människor.

RSMH anmäler svenska staten

1980 gavs det första numret av medlemstidningen Revansch ut. Samma år anmälde RSMH svenska staten till Europadomstolen, eftersom Sverige då hade flest slutenvårdsplatser i världen. Samtidigt kämpade RSMH för att förmyndarskapet för vuxna helt skulle avskaffas – vilket det också gjorde år 1989. Under 1980-talet tog också RSMH:s studieverksamhet fart.

Utanför mentalsjukhusets murar

I takt med att mentalsjukhusen började stängas så var RSMH också tidigt ute med att kritisera hur människor skickades ut i samhället helt utan stöd – och i värsta fall hamnade i hemlöshet. Redan under början av 1980-talet startade kampanjen ”Vägen tillbaka”, i vilken man menade att samhällets resurser måste omfördelas så att vägen tillbaka till samhället blev möjlig för människor som vårdats på mentalsjukhusen. Psykiatriutredningens delbetänkande kom år 1991 och bekräftade vad RSMH redan tidigare hade rapporterat – att de som skrevs ut från mentalsjukhusen lämnades vind för våg. Efter den stora psykiatrireformen 1995 fick många lokalföreningar ekonomiska bidrag för att bedriva kamratstöd och för att bryta ensamheten.

Vi driver igenom personligt ombud 

RSMH:s representant i psykiatriutredningen hade under flera år drivit kravet på ett fristående sammanhållet stöd till personer med allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Inspirationen kom från andra länder, men funktionen Personligt ombud, PO, blev en svensk variant som infördes på försök år 1995. Syftet var att människor med allvarlig psykisk ohälsa skulle få hjälp att få sina rättigheter tillgodosedda. Idag finns personligt ombud i cirka 80 procent av landets kommuner. 

RSMH startar egna boenden

Under åren har RSMH själv med praktiska exempel visat hur vård och samhällsstöd borde bedrivas. 1984 startades Baggensuddens behandlingshem, det första att drivas av brukare själva. Nära tio år senare startade boende- och sysselsättningskollektivet Vallmotorp (tillsammans med Intresseföreningen för Schizofreni). Ett så kallat sviktboende för hemlösa startade år 2009 i Mölndal.

Att berätta hur verkligheten ser ut

Efter flera så kallade ”vansinnesdåd” i början av 2000-talet, bland annat mordet på utrikesminister Anna Lindh, drogs paralleller i massmedia mellan psykisk ohälsa och farlighet. RSMH bemötte och ifrågasatte massmedias rapportering och fick stort genomslag med budskapet ”stoppa hetsjakten på psykiskt sjuka”. Samtidigt visade forskning att det inte finns några kopplingar mellan våld och psykisk ohälsa, annat än om det är droger och missbruk inblandat. Medias bevakning övergick istället i en debatt om psykiatrins brister och vad som behövde förbättras. Diskussioner om brukarinflytande kom igång, liksom om återhämtning, vardagsmakt och väl fungerande verksamheter. 

Sexövergrepp i vården

RSMH har arbetat för att synliggöra hur vanligt det är att kvinnor som använder psykiatrin utsätts för sexuella övergrepp.  Flera projekt har uppmärksammat kvinnor med psykisk ohälsa och deras situation. I början av 00-talet tog Malmö högskola, på RSMH:s uppdrag, fram rapporten ”Vi är många – övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin”. Boken ”Medvind – metoder för kvinnors upprättelse” gavs ut år 2003.

Under hösten 2017 startade RSMH ett eget upprop under metoo-rörelsen. Under #Psykakut startades en namninsamling och en insamling av vittnesmål. I namninsamlingen krävde RSMH bland annat att rutiner skulle införas för att minimera sexövergrepp i den psykiatriska öppen- och slutenvården. Sådana fanns då bara på två av landets nitton slutenvårdsavdelningar.

Stödtelefon under 00-talet

RSMH har haft lång erfarenhet av telefonsamtal från medlemmar och andra som vill prata om psykisk ohälsa. Stödtelefonen Nationella hjälplinjen startades som ett projekt tillsammans med andra brukarorganisationer år 2001 och året efter kunde telefonjourverksamheten påbörjas. Hjälplinjen har därefter övertagits av 1177 Vårdguiden och upphört som självständig hjälplinje.

Huvudfrågan finns kvar

Idag är de stora mentalsjukhusen stängda men många av grundfrågorna är fortfarande desamma: att människor med psykisk ohälsa har rätt till ett värdigt liv och grundläggande mänskliga rättigheter; att brukarna ska ha inflytande över sin egen vård; att övergrepp och obefogat tvång inom vården måste upphöra. Vi ger inte upp förrän människor med psykisk ohälsa har samma rättigheter som alla andra.

För en tidslinje över de första 50 åren 1967-2017, klicka på bilden här nedan.