Partiernas löften inför valet – om psykisk hälsa

Samtliga politiska partier i riksdagen svarade på Revanschs enkät om vallöften 2022. Vi frågade också om ambitionerna från 2018 finns kvar. Sammanfattningsvis så är inte mycket nytt under solen – och påbörjade satsningar säger sig partierna vilja hålla kvar vid. Läs en sammanfattning och svaren i korthet här:

När Revansch skickar ut sin valenkät till riksdagspartierna under våren kommer svaren ganska snabbt. Miljöpartiet och Socialdemokraterna skriver att man kommer anta sina valmanifest längre fram, men besvarar ändå frågorna. Samtliga partier säger att de vill prioritera ökad psykisk hälsa bland befolkningen och en bättre privatekonomi för personer med allvarlig psykisk ohälsa. Kanske ganska givet under ett valår?

Läget i riksdagen har varit speciellt under mandatperioden. Regeringssammansättning, budgetar och överenskommelser har skiftat. Det gör att alla partier både kan och vill lyfta politiska förslag som de fått igenom och vill arbeta vidare med.

Vänsterpartiet framför att de fått igenom förbättringar i sjukförsäkringen 2021, och Kristdemokraterna att de värnat en höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen samt sänkta skatter i den antagna budgeten förhandlad med Moderaterna och Sverigedemokraterna.

S vill fortsätta satsa på överenskommelser som gjorts med skr om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. »Viktiga delar är arbetet med rätt stöd till psykisk hälsa samt arbetet med en sammanhållen god och nära vård för barn och unga«, svarar S. När Miljöpartiet var i regeringsställning inleddes arbetet med primärvårdsreformen och en stärkt elevhälsa, och MP skriver att partiet vill att arbetet fortsätter.

Löften om bup och elevhälsan

Det märks tydligt att partierna hört om den katastrofala situationen med långa kötider på bup som media återkommit till det senaste året. S skriver att målet är en barn- och ungdomspsykiatri utan köer. M vill införa en lagstadgad vårdgaranti gällande bup med innebörden att barn som mår psykiskt dåligt och behöver hjälp och stöd ska få det inom maximalt 30 dagar.

Flera partier vill satsa på elevhälsan och skolhälsovården. C tar upp att även ungdomsmottagningarna ska bli mer tillgängliga i hela landet. Liberalerna skriver att »Socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin bör i högre utsträckning flytta ut sina resurser till skolorna där barnen befinner sig i syfte att erbjuda snabbare och tillgängligare vård. Vi vill även göra det lättare för barn och unga att söka vård på egen hand, utan att tvingas gå via sina föräldrar«.

Flera förslag om ny organisation i psykiatarin

Bland vallöftena finns en del nygamla förslag om statliga satsningar: KD vill införa ett nationellt kompetenscentrum för äldrepsykiatri samt en haverikommission och anmälningsplikt för hälso- och sjukvård och socialtjänst. KD skriver att kommissionen ska dra lärdomar om vad som måste förbättras så att suicid kan förhindras. M vill säkerställa finansieringen av den nationella stödlinjen för barn (116 111). SD vill införa ett nationellt forskningsprogram inom området psykisk hälsa. L fortsätter driva frågan om att införa ett fastläkarsystem, och skriver att det bör övervägas i specialistvård som är långvarig, till exempel i psykiatrin.

Det finns gott om idéer om att omorganisera vården och psykiatrin, och frågan är vad riksdag och regioner kommer att komma överens om, och vad löften och förslag leder till i slutändan? Förslagen som lagts fram av Samsjuklighetsutredningen och Anders Printz i år nämns av MP och KD, där MP anser att förslagen som ska hjälpa den som har psykisk ohälsa och substansberoende bör införas, och KD vill se att beroendevården ska ha hälso- och sjukvården som ensam huvudman.

Löften om plånboken

Det är fortfarande arbetslinjen som ligger till grund för förslagen om förbättrad privatekonomi, och på olika sätt ska ersättningar som sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning höjas. KD och M nämner skattesänkningar, S fortsatta förstärkningar i sjukförsäkringen samt höjt bostadstillägg.

V och MP har lite andra förslag. »(…) trygghetssystemen har urholkats och såväl bostads- som arbetsmarknaden har lämnat oss vind för våg att klara oss bäst vi kan, vilket underblåser psykisk ohälsa.«, skriver V och menar att lösningen är mer personal i bland annat skola och vård, och tydligare förbättringar för personer med psykisk ohälsa. MP vill se en ny trygghets- och arbetslöshetsförsäkring. Det är också det enda parti som tar upp frågan om basinkomst till diskussion i riksdagen med jämna mellanrum.

Riksdagspartiernas vallöften om privatekonomi – i korthet

Hur vill partierna förbättra privatekonomin för personer med psykisk ohälsa?

Centerpartiet: Mer flexibla deltidssjukskrivningar, återgå till jobb på prov med sjukpenning, använd IPS-modellen.

Kristdemokraterna: Höj garantibeloppen för sjuk- och aktivitetsersättning, sänk skatten för målgruppen.

Liberalerna: Sänk trösklarna på arbetsmarknaden och gör det lättare att anställa.

Moderaterna: En inkomstförstärkning för den med sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt skatt på arbete.

Miljöpartiet: Höj garantibeloppen för sjuk- och aktivitetsersättning – ett nytt slags trygghetssystem.

Socialdemokraterna: Höjd sjuk- och aktivitetsersättning och höjt bostadstillägg från 2022.

Sverigedemokraterna: Förstärk sjuk- och aktivitetsersättningen, förebyggande arbete för att förhindra sjukskrivningar.

Vänsterpartiet: Förstärk välfärden som skola och vård, höj sjuk- och aktivitetsersättningen.

Riksdagspartiernas vallöften om social och psykisk hälsa – i korthet

Hur vill partierna se över vårdsituationen och förbättra livskvaliteten för drabbade?

Centerpartiet: Pengar till regioner som kortar bup-köerna, förstärk elevhälsa och öppenvårdspsykiatrin.

Kristdemokraterna: Samla barn- och ungdomshälsovården under en huvudman, erbjud föräldrastödsprogram.

Liberalerna: Inför lättanvända e-besök till Första linjens psykiatri, mer jämlik vård, fler mobila team.

Moderaterna: 500 miljoner kronor per år till BUP, finansiering av nationell stödlinje för barn.

Miljöpartiet: Nationell hjälplinje, förstärk personligt ombud, fortsatt förbättrad elevhälsa och primärvård.

Socialdemokraterna: Fortsatt cirka 2,2 miljarder kronor år 2023 och 2024 mot psykisk ohälsa, överenskommelser med region och kommun.

Sverigedemokraterna: Stärk elevhälsan och den psykiatriska kompetensen i primärvården.

Vänsterpartiet: 300 miljoner kronor mer till psykiatrin jämfört med regeringens ambition, bryt stigma kring psykisk ohälsa.

Enkäten genomfördes under mars–april 2022.

Text: Anna Morin

Foto: Pressbild riksdagen

Det här är en artikel från RSMH:s medlemstidning Revansch. Nyhetsrapporteringen i Revansch ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och utformas enligt journalistiska principer samt enligt de etiska publicitetsreglerna för press, radio och TV.

Vill du ha ett gratis provexemplar av Revansch? Mejla din postadress till rsmh@rsmh.se, märk mejlet Provex Revansch.

Stöd vårt arbete!