För tjejer på särskilda ungdomshem sätts regler som bygger på förlegade normer om hur kvinnor ska vara och agera. De hindras också från att bygga relationer med varandra och personalen. På internationella kvinnodagen den 8 mars anordnades ett panelsamtal med rubriken Girl power – inte godkänd för tjejer som omhändertas.
– Normer ska följas. Flickor ska rehabiliteras till måttfullhet enligt ett husmorsideal, en idé om femininitet som kan härledas till slutet av 1800-talet då normen för kvinnan var en borgerlig föreställning om den respektabla modern. Detta följer inte den modernare idén om självständiga flickor, “girl power”, sa Maria Andersson Vogel.
Hon är doktor i socialt arbete och författare till boken Disciplinering, femininitet och tvångsvård. Tjejers vardag vid särskilda ungdomshem. Den 8 mars deltog hon i en paneldiskussion med Åsa Moberg, författare, och Maria Moraes, som själv var placerad på en av SiS institutioner när hon var tonåring. Samtalsledare var Anna Fredriksson, chefredaktör för tidningen Socialpolitik som också var arrangörer. Samtalet hölls i ett fullsatt föreläsningsrum i ABF-huset i Stockholm.
Maria Andersson Vogel menade också att girl power-idén endast är tillgänglig för medelklassen. När arbetarklassens kvinnor visar självständighet tolkas det ofta som aggressivitet och våld.
– Tjejerna upplevdes som svårare och jobbigare av personalen (jämfört med unga killar). Personalen sa ofta “vi vet inte hur vi ska hantera den här gruppen”. Ofta begränsades de unga kvinnornas intimitet och närhet till varandra, man bytte till exempel ut soffor mot fåtöljer för att de inte skulle sitta för nära varandra och inleda “olämpliga” relationer. Det fanns en föreställning om att de var potentiellt skadliga för varandra. Men vad innebär begränsningarna för deras förmåga att bygga relationer? frågade Maria Andersson Vogel.
Sveriges yngsta rånare
När hon var 13 år kallades hon Maria Moraes Sveriges yngsta rånare. Sedan dess har hon bland annat varit förbundsordförande för Unga Kris. Idag driver hon företag och är politiker i Linköping. Det är nu 10–15 år sedan hon satt på ett särskilt ungdomshem, men hon kände igen det som Maria Andersson Vogel berättade; “det är som om tiden har stått still”. Hon minns särskilt hur förvånad personalen var över att hon som flicka kunde råna folk.
– De sa att jag gick på Rohypnol. Jag visste inte vad det var, jag fick gå hem och söka på nätet. Vi klädde ut oss till pojkar när vi gjorde rånen, det var ett framgångsrecept för att komma undan, polisen förväntade sig killar. Det var anmärkningsvärt mycket som anspelade på sex. Det diskuterades om jag borde göra en utredning för könsdysfori, “vet hon att hon är kvinna?” frågade de. Tiden på SiS är ett trauma som jag fortfarande bearbetar, berättade Maria Moraes.
“De har funnits hela tiden”
Åsa Moberg refererade bland annat till Simone de Beauvoirs klassiska bok Det andra könet och till Birgitta Stenbergs romaner som skildrar unga kvinnor som bryter mot normerna.
– Vi tror att dessa problem är nya, men det är de inte. Det talas mycket om autismspektrumtillstånd idag, och samhället har ofta svårt att hantera dessa människor. De har naturligtvis funnits hela tiden. Människor som bryter mot regler sätts ofta in i särskilt överdrivna regelverk. När jag började skriva krönikor i Aftonbladet fick jag massor av brev från människor som satt inlåsta, både kvinnor och män. Jag kunde identifiera mig med dem, berättade hon.
Maria Moraes berättade att hon talat med en medlem i Mensa som sett att människor som är särskilt begåvade oftare bryter mot regler.
– Det är inte ovanligt att människor med hög IQ får autistiska drag och inte tycker att social kompetens är särskilt viktig. Men för tjejer kan hög IQ bli ett stigma, och i en viss ålder händer det till och med att tjejer spelar lite dummare i IQ-tester för att passa in, sa Maria Moraes också.
Text och foto: Marja Beckman
Läs mer om Maria Andersson Vogels forskning i Tidningen Socialpolitik.