Aktuellt

RSMH bidrar till utredning om gode män och förvaltare

RSMH:s intressepolitiska sekreterare Åke Nilsson har sedan ett drygt år tillbaka suttit med i referensgruppen för den statliga utredningen ”Gode män och förvaltare, en översyn”. Nu har utredningen tagit fram ett första förslag som ska ut på remiss. Åke Nilsson kommenterar arbetet och innehållet i förslaget.

Kan du berätta lite kort om syftet med utredningen ”Gode män och förvaltare en översyn”?

Utredningens uppdrag var att förbättra stödet för gode män och förvaltare, att göra tillsynen och kontrollen av de som har dessa uppdrag bättre samt att bättre skydda den som har god man eller förvaltare. Utgångspunkten, enligt direktiven, var också att godmans- och förvaltaruppdraget även i fortsättningen ska vara ideellt. Frågan om hur tillsynen över överförmyndarna och tillsynsvägledningen bör vara organiserad i framtiden ska också utredas. Tyvärr gav inte direktiven utrymme för alla de viktiga frågor som RSMH tycker behöver utredas vad gäller gode män och förvaltare.

Några av de viktiga konkreta frågor som utredningen tittat på är till exempel hur den som har god man eller förvaltare (huvudmannen) ska kunna få skadestånd om den gode mannen/förvaltaren misskött uppdraget och hur det ska gå att framföra klagomål. Utredningen undersöker också möjligheterna till mer sekretess och samtidigt ökad insyn i gode mannens/förvaltarens arbete, allt för att stärka huvudmannens rättigheter. Dessutom har man tittat på digitala verktyg i uppdraget och framtidsfullmakter.

Hur kom det sig att du satt med i utredningen?

RSMH fick en fråga om att medverka i utredningens referensgrupp, för att få till ett bredare brukarperspektiv. Då föreslog kanslichefen mitt namn till Regeringskansliet och justitieminister Morgan Johansson förordnade mig som ledamot nummer åtta den 19 december 2019.

Jag har ju genom åren mött många medlemmar i RSMH (och andra med egen erfarenhet eller i rollen som anhöriga till människor med erfarenhet av psykisk ohälsa) som gett både ros och ris till systemet med gode män och förvaltare, både spontant och individuellt och mer strukturerat i olika fokusgrupper, enkäter, undersökningar och upprop.

Jag har också följt RSMH:s samverkan med Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) om stöd till ”RollKoll” för både gode män, förvaltare och deras huvudmän genom korrekt och tillgänglighetsanpassad utbildning och informationsmaterial.
Dessutom har RSMH bedrivit ett arbete med att bland annat se på den kritik som ur ett människorättsperspektiv kan riktas mot de svenska rättsinstituten god man och förvaltare genom Funktionsrätt Sverige och tillsammans med Civil Rights Defenders (CRD). Det senare föredrogs av juristen Anna Quarnström från RSMH inför FN:s kommitté för mänskliga rättigheter våren 2016 på ett alldeles lysande sätt och är en fråga som jag burit med mig i min roll inom RSMH:s fortsatta och pågående(!) samverkan med CRD.

Vad är din erfarenhet av att sitta med i utredningen? Blev RSMH:s kunskap lyssnad på, togs våra medlemmars erfarenheter på allvar?

Precis som mycket annat påverkades referensgruppens arbete negativt av den pågående pandemin. Vi kunde inte ses på andra sätt än via skakiga Skype-möten med den särskilda utredaren, Kathrin Flossing.

Även om referensgruppens ledamöter alla var väl förankrade i sakfrågorna och den kunskap som organisationer som bland andra Funktionsrätt Sverige, god-mans-föreningar, RFS, Demensförbundet, SPF Seniorerna och RSMH samlat på sig så var det inte alltid lätt att tillsammans utforska våra bilder av problem och möjligheter för gode män och förvaltare.

Inom sin tolkning av sina direktiv, i sitt format och med sin dagordning lyssnade utredningen på sin referensgrupp. Men, utredningen kunde definitivt gjort mer för att lyssna in nyanserna i att det i referensgruppen fanns två distinkt olika perspektiv representerade i de som utgick från huvudmännens perspektiv respektive de som såg på saken från gode män och förvaltares synvinkel. Även om alla principiellt vill väl, ser saker olika ut från den företräddes respektive företrädarens håll.
Vad upplever du att RSMH kunde bidra med för synpunkter till utredningen?

Tillsammans med Demensförbundet och framför allt Funktionsrätt Sverige har vi i många år engagerat oss i frågorna utifrån huvudmännens erfarenheter. För RSMH:s medlemmar har de erfarenheterna, mycket handlat om att hantera övergångar. Man behöver stöd i livet, men inte alltid i allt och inte alltid under all tid i livet.

Samråd, medbestämmande, egenmakt, trygghet och förutsägbarhet är inte alltid lätt att hantera på vägen till, med och från att vara under god man eller förvaltare. Gode män och förvaltare måste vara engagerade och intresserade av att ta reda på vad deras huvudmän vill, orkar och förmår. Då behövs det tid i uppdraget för att lära känna huvudmännen. Det behövs också utbildning i bemötande för gode män och förvaltare.

RSMH vill se en balans mellan autonomi och trygghet för varje individ utifrån dennes faktiska situation. Vi vill utgå från rätten att leva sitt liv, inte bara överleva dagens utmaningar.

Vilka är utredningens viktigaste förslag enligt dig?

Det finns många viktiga förslag i utredningen, men de som jag anser är viktigast utifrån ett RSMH-perspektiv omfattar större hänsyn till huvudmannens vilja och välbefinnande, ökad insyn för huvudmannen i uppdraget, bättre möjligheter att klaga om uppdraget missköts och att få ekonomisk ersättning om så är fallet samt att andra åtgärder ska övervägas innan en person får god man. Alla dessa är väldigt viktiga för att styrka huvudmannens rättigheter.

Utredningens viktigaste förslag

Utredningen föreslår att större hänsyn ska tas till huvudmannens egen vilja och välbefinnande  genom följande åtgärder.

  • Ställföreträdare ska beakta huvudmannens vilja eller förmodade inställning när uppdraget utförs. En bestämmelse om detta tas in i 12 kap. 3 § föräldrabalken.
  • Huvudmannens medel ska i skälig omfattning även användas för hans eller hennes välbefinnande, utöver uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Bestämmelsen tas in i 12 kap. 4 § första stycket föräldrabalken.
  • Det ska tydliggöras i lagstiftningen att godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken ska upphöra om huvudmannen inte längre samtycker till godmanskapet, i de fall samtycke är en förutsättning för att anordna godmanskap. Bestämmelsen tas in i 11 kap. 19 § första stycket föräldrabalken.

Gode män och förvaltare ska hålla huvudmannen löpande informerad om uppdraget, om det inte finns särskilda skäl mot det. En bestämmelse om detta ska tas in i en ny bestämmelse, 12 kap. 7 a § föräldrabalken. Att ställföreträdaren har fullgjort informationsskyldigheten ska redovisas i den årsberättelse som ställföreträdaren ska inskicka

Överförmyndaren ska informera huvudmannen om att han eller hon kan framställa klagomål mot sin ställföreträdare och hur klagomålet kan framställas. Informationen ska ingå i den allmänna information som överförmyndaren ska ge till huvudmän. Informationen ska också finnas tillgänglig hos överförmyndaren och på överförmyndarens hemsida.

När det gäller huvudmannens möjligheter att få ersättning för ekonomisk skada förbättras detta genom att:

  • Överförmyndaren ska vara skyldig att anmäla till allmän åklagare om en förmyndare, god man eller förvaltare kan misstänkas för att ha begått ett brott mot sin huvudman för vilket fängelse är föreskrivet och som har samband med verksamheten. Detta ska tas in i en ny bestämmelse, 16 kap. 6 a § föräldrabalken.
  • Det bör på sikt bli obligatoriskt för ställföreträdare att ha ett försäkringsskydd när de utövar sina uppdrag.

Godmanskap ska inte anordnas om en konkret mindre ingripande åtgärd är tillräcklig:

  • Det måste bli tydligare i lagstiftningen att godmanskap inte ska anordnas om den enskilde bedöms kunna få tillräcklig hjälp genom mindre ingripande åtgärder. Det tas därför in en bestämmelse om att godmanskap endast ska anordnas när den enskilde inte kan antas få sitt hjälpbehov tillgodosett genom en framtidsfullmakt, genom reglerna om anhörigbehörighet, genom insatser inom socialtjänstens område eller på något annat mindre ingripande sätt. Ändringen tas in i 11 kap. 4 § första stycket föräldrabalken.

Läs mer om utredningen på regeringens hemsida