Aktuellt

Röster om basinkomst

Personer som på olika sätt är engagerade i sociala frågor får svara på vad de tycker om basinkomst och vad basinkomst kan betyda för personer med psykisk ohälsa.

Åsa Moberg, författare

– Jag hoppas att basinkomst börjar införas metodiskt, i olika geografiska områden på olika sätt, knutet till forskning.

– Även en liten ekonomisk förbättring har bevisligen stor positiv inverkan för människor med psykisk ohälsa. Många lever i ekonomisk utsatthet. För samhället skulle det alltså vara god ekonomi och spara vårdkostnader om psykiskt sjuka fick mer pengar att bestämma om själva.

Per-Olov Tiger, personligt ombud, aktiv i RSMH

– Det är ju en fråga som kommer och går. Jag tycker faktiskt att vi måste gå åt det hållet, så vi slipper fattigdom och förnedring.

– Jag ser som personligt ombud i mitt jobb hur illa det kan vara. Alla hitte-på-jobben som Arbetsförmedlingen försöker hitta till folk, då man knappt får någon ersättning. Basinkomst kan ge en ökad känsla av trygghet och välbefinnande.

Ami Hedenborg, Amnesty Sverige

– Vi arbetar för allas rätt till en social trygghet men har inte en bestämd åsikt om hur den rätten ska realiseras. Men vi vill understryka att Sverige har en skyldighet att tillgodose social trygghet för alla och basinkomst kan vara ett sätt att realisera den rättigheten.

– Amnesty kommer framöver att arbeta mer med rätten till social trygghet. Därför är det möjligt att organisationen kan komma ha mer specifika förslag på åtgärder.

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap

– Felet med idén om basinkomst är ovillkorligheten. Om människor ska vilja betala skatt för andras välfärd måste vissa villkor vara uppfyllda, som att alla bidrar i den mån de kan. Om stödet för välfärdspolitiken eroderar är risken stor att det skapas ett trashanksproletariat.

– Basinkomst är ohållbart dyr och urholkar statens möjligheter att upprätthålla kvalitet i sjukvården, utbildningssystemet och äldreomsorgen. Effekten av en sjunkande kvalitet i dessa verksamheter skulle bli att de som har råd köper sig utbildning, sjukvård och äldreomsorg på den privata marknaden.

Fotnot: Bo Rothstein svarade på Revansch enkät genom att hänvisa till sin debattartikel ”Basinkomst skulle skapa ett trashanksproletariat”, DN 2017-11-22.

Annie Hellquist, tf chefredaktör, Arbetaren

– Varje samhälle som vill kunna se sig själv i spegeln bör se till att alla har sina grundläggande behov tillgodosedda när det kommer till boende, utbildning, sjukvård och livsmedel, oavsett om personen kan arbeta eller inte. Basinkomst är ett sätt att göra detta på som skulle kunna användas i stället för de förnedrande kontrollsystem som nu hänger ihop med exempelvis försörjningsstöd.

– En basinkomst skulle vara en revolution för människor med psykisk ohälsa. Man måste vara frisk för att kunna vara sjuk, det vet alla som har krigat med Försäkringskassan, särskilt om psykiatriska diagnoser. Att kunna slippa den oron och stressen och veta att försörjningen var fixad på en basnivå tror jag skulle ha stora hälsoeffekter.

Alain Topor, docent i socialt arbete, Stockholms universitet

– Om basinkomsten gör det möjligt att leva ett anständigt liv är det en åtgärd som kan få mycket positiva konsekvenser. Den måste vara kopplad till den allmänna levnadsnivåhöjningen i Sverige.

– Människor med allvarliga psykiska problem skulle slippa oroa sig för sin försörjning och kunna leva ett anständigt materiellt liv. Flera studier har visat att det skulle få positiva konsekvenser för deras psykiska mående i form av minskad ångest och oro.

Text: Soledad Cartagena
Fotografier:
Ami Hedenborg Foto: Amnesty Sverige
Alain Topor Foto: Stockholms universitet
Åsa Moberg Foto: Stiga Hristova
Bo Rothstein Foto: Johan Wingborg
Annie Hellquist Foto: Ann Törnkvist