Filipe Costa vägleddes av ett djupt solidariskt och respektfullt förhållningssätt gentemot patienterna inom psykiatrin. Han synliggjorde deras utsatthet och personalens tidigare oinskränkta makt och arbetade för att ändra på det. Till tidningen Revansch formulerade han 2010 psykiatrins viktigaste syfte:
– Vi som arbetar inom psykiatrin måste ha en solidarisk hållning till de psykiskt långtidssjuka eftersom de är de mest maktlösa människorna i samhället. De ska bemötas respektfullt och vi som personal ska vara medvetna om att vi har en nästan oinskränkt makt i förhållande till dem. Uppgiften är sedan att undanröja hinder som finns, för att de ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, sade han.
Filipe Costa brann verkligen för sitt arbete och lyckades öppna den slutna värld som psykvården varit. I en artikel i DN sa han:
– Psykiatrin måste vara en del av samhället. Vi är en del av samhället, inte en sluten värld. Jag ser inte mitt jobb bara som ett jobb. Jag ser det som en livsuppgift.
Under åren 1985–86 inledde Filipe Costa, som förste klinikchef på dåvarande Långbro mentalsjukhus, ett banbrytande arbete. Han lade ned sin klinik och flyttade verksamheten till Enskede-Skarpnäck. Personalen där fick ett större helhetsansvar för patienterna, en och samma person skulle följa patienten genom hela vårdkedjan, från ett akutskede till öppenvårdskontakt och eventuell slutenvård.
För tidningen Revansch berättade Filipe Costa 2015 att under åren 1986–1996 fanns i Enskede-Skarpnäck träfflokaler, textilverkstad, snickeri, videoverkstad, syateljé, bageri och djurhållning med hästar och vildsvin. Hundratals patienter var anställda i form av arbetskooperativ. Stor betydelse lades också vid hembesök och familje- och nätverksorienterat arbete. Grundtanken var att ge patienten mer än bara behandling: ”Det är utsiktslöst att arbeta med den långtidssjuke om vi förhåller oss till honom som enbart bäraren av en ’sjukdom’ och som intagen vid en psykiatrisk institution”, skrev Filipe Costa i en av de många texter han författat om tankarna bakom den socialpsykiatri han stod för.
Med sin verksamhet och sina idéer gjorde Filipe Costa ett stort avtryck, både i Sverige och internationellt. Hans idéer följde med honom under hans sista år som yrkesverksam då han var chef för Stockholms södra sjukvårdsområdes öppna psykiatri. I den rollen såg han bland annat till att öppen och sluten psykiatrisk vård var integrerad.
Filipe Costa var länge också aktiv i RSMH, han satt i styrelsen och tog bland annat initiativ till RSMH:s kvalitetsdokument. Som organisation och rörelse bär vi med oss det viktiga arv som Filipe Costa lämnar efter sig. Hans idéer om socialpsykiatri, om delaktighet och makt fortsätter att vara centrala byggstenar i RSMH:s verksamhet och vi är honom evigt tacksam.
Tre röster om Filipe Costa
– Han var en pionjär och före sin tid. Han lyssnade på patienterna och var en psykiater som verkligen stod på patienternas sida, väldig lyhörd. Han tyckte att RSMH gjorde ett bra arbete för patienter och det stärktes RSMH:s varumärke att en så duktig psykiater gick med i styrelsen. Det gjorde att andra fick mer förståelse för våra frågor.
Jan-Olof Forsén, tidigare förbundsordförande i RSMH
– Han uppmärksammade tidigt att vården måste utformas och utvecklas med patienterna. Han trodde på civilsamhället och kraften som finns där. Han utvecklade det socialpsykiatriska synsättet som spelade stor roll för mentalsjukhusens avveckling och utvecklingen av öppna vårdformer.
Anders Printz, kanslichef på vårdförbundet och regeringens särskilda utredare om samsjuklighet
– Filipe Costa stod för ett synsätt inom psykiatrin som lade tonvikten vid socialt stöd, till skillnad från idag då vården ofta är väldigt medikaliserad. Många som kanske i dag skulle ha setts som ”kroniskt sjuka” blev hjälpta till ett bättre liv tack vare fokus på individens historia och specifika problematik, det som idag kallas personcentrerad vård. Han skapade team med kontinuitet och ett helhetsperspektiv som möjliggjorde för de svårast sjuka att fortfarande bo hemma och att återhämta sig tack vare att de fick bra stöd. Medan andra betraktar personer med psykisk ohälsa som svaga beskrev Filipe Costa dem som ovanligt starka eftersom många överlevt svårigheter som inte gemene man skulle klara av. Filipe Costa bidrog med detta radikala synsätt på psykisk ohälsa till RSMH och när jag började som chefredaktör skrev han ibland krönikor för Revansch. Jag har lärt mig mycket av honom och är tacksam för de intervjuer jag hann göra med honom, bland annat till Revansch, innan han gick bort.
Anna Langseth, redaktör på tidningen Syre och tidigare chefredaktör för Revansch.
Filipe Costas familj önskar att eventuella gåvor i samband med hans bortgång går till RSMH. Det går bra att lämna ett bidrag via RSMH:s hemsida eller via Fonus.se. På Fonus hemsida finns också möjligheten att skriva några minnesord och tända ett ljus
Foto på Filipe Costa: Anna Langseth