Aktuellt

Positiva hälsoeffekter i test av basinkomst

Ett unikt test gjordes med basinkomst i Finland under åren 2017 och 2018. Bättre psykisk hälsa var ett av resultaten.

Under två år genomfördes ett experiment med basinkomst i grannlandet Finland. Idén var att studera hur det gick på arbetsmarknaden för den med basinkomst. Bland annat ville man se om social trygghet kan sporra till arbete.

Medborgarna som deltog i studien hade inget val, utan lottades ur den utsedda gruppen. De hade alla det lägsta stödet från den finska Försäkringskassan FPA, eller Kela på finska. När försökstiden var slut gjordes jämförelse mellan personer med basinkomsten och de som inte haft den möjligheten. Utvärderingen blev klar år 2020.

Personer med basinkomst upplevde ett större välbefinnande än personer i liknande situation utan basinkomst. Mindre psykisk belastning, depression, nedstämdhet och ensamhet var några av resultaten. Totalt sett var de nöjdare med sitt liv. I intervjuer i media vittnade deltagare i experimentet om lättnaden att slippa ”blanketthelvetet” för att få en inkomst.

Sini Marttinen bor i Helsingfors och hade varit arbetslös ett år när beskedet kom att hon blivit slumpmässigt utvald som en av 2 000 som fick basinkomst.

– Den största betydelsen i början var psykologisk. Det är en trygghetskänsla att veta vad som än händer kommer jag de kommande två åren åtminstone ha den här inkomsten, sa Sini Marttinen till Yle Nyheter när försöket pågått ett halvår.

Vid experimentets slut upplevde människorna med basinkomst att deras ekonomiska situation och försörjning var bättre än i jämförelsegruppen.

– De basinkomsttagare som svarade på enkäten upplevde oftare att de hade kontroll över sin ekonomi och att de hade en ekonomisk reserv, säger Minna Ylikännö, chef för forskningsgruppen vid FPA, i en kommentar till utvärderingen.

På den psykologiska sidan märktes också att basinkomsttagarna bedömde sin kognitiva funktionsförmåga som bättre. Dit räknas minne, inlärning och koncentrationsförmåga.

En annan slutsats var att personer som haft basinkomst hade en starkare känsla av att de kan påverka i samhället, och en starkare tro på framtiden.

Forskaren Simon Birnbaum har studerat försöken med basinkomst i Finland och flera andra länder. Han noterar att det är vanligt att personer med basinkomst fått bättre hälsa och färre depressioner.

– Just möjliga hälsoeffekter och effekter som handlar om delaktighet och välmående i vidare mening har inte stått i centrum för politikers och forskares uppmärksamhet. De behöver få en mer central roll när framtida försök planeras, säger Simon Birnbaum.

En avslutande runda med intervjuer visade att livet tedde sig väldigt olika för folk, oavsett om de alla haft basinkomst under två år. En del menade att basinkomst gjorde det lättare att hitta lönearbete, andra att det knappt påverkade alls och några blev mer ideellt aktiva under perioden. Enligt intervjuerna var det ändå många som berättade att basinkomst gav en känsla av starkare autonomi, det vill säga självständighet och frihet.

En av de yngre basinkomsttagarna var Liisa Ronkainen som blev intervjuad av Yle Nyheter under experimentet. Hon sökte jobb och var glad att slippa myndighetskontakterna.

– Jag slutade gå till arbetsförmedlingen eftersom jag inte längre tyckte det var nödvändigt. Efter alla avdrag fick jag bara nio euro extra i arbetslöshetsstöd per månad och det tycker jag inte är värt att kämpa för. Myndigheternas blanketthelvete är inte friskt, och stressen blir bara värre av att man inte vet om man ens får sina pengar. Dessutom behöver jag inte längre delta i arbetskraftsbyråns obligatoriska kurser där de tar folk för idioter.

Idén med basinkomst är hon positiv till:
– Jag tycker det skulle vara mänskligt, att alla har rätt att äta och sova med tak över huvudet. Det är bra att veta att jag har en inkomst som ingen kan ta ifrån mig, sa Liisa Ronkainen.

Fokus för den finska regeringen var basinkomstens påverkan på arbete och arbetsmarknaden. Där märktes en liten skillnad, då personer med basinkomst hade något fler arbetsdagar per år än de utan pengarna.

Under ett år tid arbetade basinkomsttagarna 78 dagar i genomsnitt, och i kontrollgruppen var det 73 dagar. Samtidigt ändrades dock reglerna för arbetslöshetsersättning, vilket gör resultatet svårt att tolka enligt forskarna knutna till FPA.

Text: Anna Morin
Foto: Wikimedia commons

Ett unikt försök

I Finlands experiment deltog arbetslösa i åldern 25 till 58 år med olika typer av sociala bidrag. 2 000 personer lottades ut som fick 560 euro per månad i basinkomst. Pengarna var skattefria och påverkade inte andra inkomster, till exempel bidrag eller lön. Testet med så kallad partiell och villkorslös basinkomst pågick under åren 2017 och 2018.

Syftet var att undersöka ”arbetsmarknadsbeteende”, men genom en enkät och intervjuer studerades även andra saker som hälsa, stress, upplevelse av den egna ekonomin och ens tro på samhället och framtiden.

Finlands försök med basinkomst är världens första riksomfattande och lagstadgade test som grundar sig på ett så kallat randomiserat fältexperiment. Det var under Juha Sipiläs regering som en lag om experimentet antogs. Finska Försäkringskassan FPA ansvarade för genomförandet, utbetalningarna och den vetenskapliga utvärderingen av resultaten.