Föreningen Läkare mot rasism grundades sommaren 2021. Föreningen skriver debattartiklar, arrangerar föreläsningar och agerar i sociala medier.
– Jag vill understryka att anti-rasistisk kamp har bedrivits under väldigt lång tid i Sverige av BIPOC som är forskare, vårdarbetare och aktivister. Det är lätt hänt när man som vit aktivist börjar uppmärksamma någonting och hoppar på kampen – att det är då den blir erkänd, säger Natte Hillerberg och fortsätter:
– Men det vi gör i Läkare mot rasism nu, det vilar på en kamp av människor som kämpat i motvind och som fått ta mycket skit för att flytta fram positionerna till den punkt vi är idag.
BIPOC är en förkortning från USA som står för ”black, indigenous, people of color” som kan översättas till ”svarta, ursprungsbefolkning och rasifierade personer”.
När Natte Hillerberg ska beskriva rasism inom den svenska vården så lyfter hon att rasism finns i hela samhället, och att det påverkar folkhälsan på många olika sätt. På en övergripande nivå kan representationen ställa till problem.
– Det är väldigt vitt i alla ledande befattningar som styr sjukvården i Sverige inklusive SKR, regionledningar och politiker. Det är också ett problem för att förståelsen är mycket mindre, säger Natte Hillerberg.
– En sak som uppmärksammats i Sverige är att svarta patienter har nekats ambulans och avlidit till följd av det. En del är väldigt konkret men det finns också sådant som är svårt att bevisa. Om man blir otrevligt bemött eller avvisad, hur ska man kunna bevisa att det är på grund av rasism? Rasism journalförs ju aldrig.
Vilka exempel har du sett på rasism inom psykiatrin?
– Det jag ser ligger i linje med internationell forskning, att icke-vita patienter utsätts för både tvångsvård och tvångsåtgärder i högre utsträckning som bältning, tvångsinjektioner och avskiljande. Jag ser att icke-vita patienter oftare kommer in med polis till akutmottagningen. Jag ser också att de avläses som mer aggressiva än andra patienter.
– Jag har hört personal tala negativt om anhöriga, sagt att de är för många, kriminella och att man inte vågar släppa in dem. Det är dehumanisering, istället för att för att se människan så ser man rasistiska stereotyper, säger Natte Hillerberg.
Något föreningen Läkare mot rasism diskuterar är det egna ansvaret hos bland andra vårdpersonalen. Natte Hillerberg menar att hon som vit läkare både omedvetet utövar rasism, men också har möjlighet att förändra rasistiskt bemötande och handlande i till exempel psykiatrin.
– Det är nyckeln till hur vi ska kunna motverka rasism i vården, att få en förståelse för hur jag själv gör.
– Det som pågår nu funkar inte. Det vill säga att rasism pågår i verkligheten men cheferna säger att ”vi har nolltolerans mot all typ av rasism och diskriminering, det står i vår policy”. Om en patient faktiskt anmäler så bemöts det att ”vi beklagar att du upplever att det är på det här sättet, men vi har nolltolerans”, säger Natte.
Hon menar att Sverige behöver göra upp gamla rasistiska stereotyper och föreställningar för att komma vidare.
– Istället för att säga att ”det är genetiskt”, som förr, så säger vi idag att ”det är kulturellt”. Det kommer fortsätta tills vi är beredda att ta itu med vår historia.