Kunskap

• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD, autism och Tourettes syndrom påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och styra beteende. 
• De vanligaste NPF-diagnoserna är ADHD och autism. Dessa diagnoser ställs ofta under barndomen men kan även kvarstå i vuxen ålder. 
• Personer med NPF kan uppleva svårigheter i skolan och arbetslivet, samt utmaningar i sociala sammanhang. Rätt stöd och anpassningar är viktiga för att underlätta vardagen. 
• Med ökad kunskap om NPF har debatten om anpassningar i skola och arbetsliv intensifierats, där allt fler förespråkar en mer inkluderande miljö. 
• RSMH verkar för att sprida kunskap om NPF och stödja personer med dessa diagnoser genom riktade insatser och informationsspridning. 

Ekonomiska och psykiska problem

Det finns en omfattande kunskap om förhållandet mellan psykiska problem och ekonomi. Människor med ekonomiska problem har fler psykiska problem än andra. Flera och svårare.

Tre sätt att se på det, som inte utesluter varandra

1. Fattigdom leder till psykiska problem, exempelvis via otrygghet och stress.
2. Beteenden som kan kopplas till ekonomiska problem omvandlas av psykiatrin till psykiska problem, exempelvis svårighet att sköta sin ekonomi och depression.
3. Psykiska problem leder till ekonomiska problem, exempelvis via arbetslöshet. Vissa psykiska symtom leder också till svårigheter att sköta sin ekonomi.

• Personer med psykisk ohälsa möter ofta diskriminering på arbetsmarknaden och i samhället. Diskriminering kan förvärra deras hälsa och leda till isolering. 
• Diskriminering mot personer med psykisk ohälsa sker genom exkludering från arbetsmarknaden, negativa attityder inom vården och social isolering. 
• Utmaningarna innefattar fördomar och bristande stöd i både arbetslivet och vården, vilket försvårar återhämtning och möjligheter att delta i samhället. 
• Det har skett en ökad diskussion kring diskriminering av personer med psykisk ohälsa, och kraven på lagstiftning och stödinsatser för att motverka detta har ökat. 
• RSMH arbetar för att motverka diskriminering genom informationskampanjer och påverkansarbete som syftar till att förändra attityder och förbättra stödinsatser. 

• Ofrivillig ensamhet påverkar många och har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Ensamhet är särskilt utbrett bland äldre, unga och personer med psykisk ohälsa eller NPF-diagnoser. 
• Cirka 20 procent av Sveriges befolkning känner sig återkommande ensamma, vilket påverkar både psykisk och fysisk hälsa, särskilt hos äldre och unga vuxna. 
• Långvarig ensamhet kan leda till depression, ångest och andra psykiska problem samt öka risken för fysiska hälsoproblem som hjärtsjukdomar. 
• Frågan om ensamhet har blivit alltmer central i samhällsdebatten, ofta kopplat till urbanisering och digital isolering. 
• RSMH skapar sociala plattformar och aktiviteter som hjälper utsatta grupper att bryta ensamheten och bygga gemenskap. 

• Stress är en naturlig reaktion på utmaningar i vardagen, men långvarig eller intensiv stress kan leda till psykisk ohälsa som utmattningssyndrom, ångest och depression. 
• Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar nästan var tredje person i Sverige att de känner sig stressade i sin vardag. Stressrelaterade sjukskrivningar har också ökat kraftigt de senaste åren. 
• Stress påverkar både kropp och psyke, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Långvarig stress kan också öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra fysiska problem. 
• Diskussionen om stress har intensifierats i takt med att samhället har blivit mer prestationsinriktat. Arbetslivet, skola och sociala medier har alla identifierats som källor till ökad stress, särskilt för unga och yrkesverksamma. 
• RSMH arbetar för att öka medvetenheten om stress och dess koppling till psykisk ohälsa. Genom stödgrupper och information hjälper de individer att hantera stress och återfå balans i livet. 

• Intersektionalitet handlar om hur olika former av diskriminering, som kön, etnicitet och funktionsnedsättningar, påverkar människors psykiska hälsa. 
• Personer som tillhör flera marginaliserade grupper, exempelvis kvinnor med psykisk ohälsa och invandrarbakgrund, möter ofta fler hinder i vården och samhället. 
• Rasifierade personer med psykisk ohälsa får ofta sämre vård och bemötande, vilket förvärrar deras hälsa och minskar chansen till tillfrisknande. 
• Intersektionalitet har blivit en viktig del i diskussionen om rättvisa och jämlikhet i samhället, särskilt i relation till psykisk ohälsa. 
• Genom att arbeta med intersektionellt perspektiv strävar RSMH efter att skapa mer inkluderande och rättvisa vårdinsatser för alla. 

• Stress, utbrändhet och psykisk ohälsa har blivit vanliga problem i arbetslivet. Dessa tillstånd har ökat de senaste åren och utgör en stor del av sjukskrivningarna i Sverige. 
• Psykisk ohälsa står för cirka 40 % av alla sjukskrivningar i Sverige, och långtidssjukskrivningar är ofta relaterade till utmattningssyndrom och arbetsrelaterad stress. 
• Många arbetsgivare har svårt att identifiera psykisk ohälsa bland medarbetare och vet inte hur de ska stödja dem. Detta kan leda till att situationen förvärras och att fler sjukskrivs. 
• Frågan om balans mellan arbete och privatliv diskuteras allt mer, med fokus på arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Företag och organisationer uppmanas till bättre förebyggande åtgärder. 
• RSMH arbetar för att sprida kunskap och skapa påverkansarbete kring psykisk ohälsa på arbetsplatser, genom att hjälpa arbetsgivare att förstå och hantera dessa frågor på ett hållbart sätt.