Nyheter

  • Inbjudan till Din Rätt 19-23 november 2018

    Inbjudan
    Anmälningsblankett

    Continue reading »
  • Öppet hus med mingel torsdag den 27 september 2018

    RSMH bjuder in till Brukarrevisionsprojektets avslutning

    Mer information

     

     

     

    Continue reading »
  • Så tycker vi om ECT

    I förra veckan lade vi upp en blogg på RSMHbloggen om ECT som väckte mycket reaktioner. Därför vill vi förtydliga RSMH:s ställning till elbehandling.
    Vi har medlemmar som har blivit mycket hjälpta av elbehandling, och som vill kunna få den igen om de mår dåligt. Därför står RSMH som förbund för att ECT ska få finnas kvar, även om vi också har medlemmar som har fått minnesstörningar och anser att ECT bör förbjudas. .
    Vad vi däremot kräver är att psykiatrin alltid måste ha ett skriftligt bevis på att patienten har sagt ja till behandlingen, så kallat informerat samtycke, efter att patienten har fått information om både för- och nackdelar på ett sätt som du kan ta till dig även om du har exempelvis en svår depression.
    Att ge elbehandlingar mot någons vilja anser vi ska förbjudas. Tyvärr kan det ske idag om personen vårdas under tvångsvård och läkaren anser att det är den bästa behandlingen. Vi anser att det är helt oacceptabelt att ge ECT under tvång och Sverige har även kritiserats av Europarådet för att det förekommer.
    Vi vill också att det ska finnas fler behandlingsalternativ inom psykiatrin än vad som erbjuds idag. I exempelvis Norge kan den som inte vill ha psykofarmaka lägga in sig i den psykiatriska heldygnsvården och där få annat stöd. I vissa andra länder erbjuds Open dialogue som alternativ.

    Att patienten ska få information om för- och nackdelar med en behandling står tydligt i Patientlagen. Så här skriver Socialstyrelsen i rapporten Minnesstörningar hos patienter som behandlats med ECT – Om information och delaktighet för patienter och närstående sid 15:

    ”Vårdens informationsskyldighet är tydligt uttalad i patientlagen (2014:821). Patienten ska bland annat få information om sitt hälsotillstånd, de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Patienten ska även informeras om möjligheten att välja behandlingsalternativ, om fast läkarkontakt, vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, om möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt samt om vårdgarantin. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar (3 kap 6 § patientlagen). Det innebär bland annat att hälso- och sjukvårdspersonalen vid behov ska använda tolk när de informerar. Med ”andra individuella förutsättningar” avses till exempel funktionsnedsättning, utbildning, könsidentitet, religion och andra omständigheter som kan påverka hur informationen bör ges. Att informationen ska vara individuellt anpassad innebär även att patienten kan avstå från information som han eller hon inte önskar. Informationen får inte ges slentrianmässigt, utan måste anpassas till varje patients förutsättningar och behov i den aktuella vårdsituationen (prop. 2013/14:106 s.53). Personalen måste ta hänsyn till de svårigheter att ta till sig information som kan bero på själva sjukdomen. Personer som står inför att behandlas med ECT är ofta inne i en djup depression eller har andra sjukdomstillstånd som kan medföra svårigheter att ta till sig information. Med psykisk sjukdom följer ibland olika symtom, till exempel nedsatt kognitiv funktion, obeslutsamhet, koncentrationssvårigheter, oro och känslor av värdelöshet eller skuld, som kan göra det svårare för patienten att formulera sina behov, ta till sig information, fatta beslut och förstå dess konsekvenser [1]. Den som lämnar information måste hjälpa patienten att värdera informationen, ge aktiv vägledning och försäkra sig om att patienten har ett tillräckligt underlag för att kunna utöva delaktighet och självbestämmande. Informationslämnaren måste också försäkra sig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen (3 kap 7§ första stycket patientlagen).”

     

    Continue reading »

RSMHbloggen

  • Elchocker är psykiatrins återuppståndna quick-fix
    true
    Under en ganska lång period för några decennier sedan hamnade den psykiatriska behandlingen elchocker (ECT) i mycket berättigat vanrykte, både för sin långsiktigt bristfälliga effektivitet, men också för att patienter skadades och fick bestående minnesstörningar. I någon liten mån lyckades man minska de skadliga biverkningarna, genom att placera elektroderna högt på pannan och på ena tinningen, i stället för på vardera tinningen, men det dåliga ryktet kvarstod ändå. Under trycket av hårdbantade budgetar och förkortade vårdtider har psykiatrins intresse för denna skenbara quick-fix återuppväckts, och idag elchockas människor i stor omfattning [1]. Det har också bildats en löst sammanhållen lobby, som propagerar för ECT-behandling i både allmänna medier och facktidskrifter. Journalisten Niklas Ekdal skrev en bok om sin fysiska skallskada [2]... Read more »

Tidning om psykisk hälsa

Psykisk ohälsa

Foto-maskrosor-fyrkantig-breddareHär kan du läsa om symtom och behandlingar för olika former av psykisk ohälsa. Dessutom får du möta personer som berättar om sina egna erfarenheter.

RSMH utbildning


RSMH Utbildning erbjuder utbildning både för arbetsplatser och personal som vill lära sig mer om psykisk ohälsa och bla återhämtning, bemötande och psykisk hälsa.

Unga som resurs i arbetslivet

UngaSomResurs

Supported Education Projektet Unga som resurs i arbetslivet (Arvsfonden 2013-2017) stödjer unga mellan 16-30 år som på egna villkor vill slutföra utbildning/enstaka ämnen.
RSMH driver även transnationellt erfarenhets-utbyte med fokus på Supported Education inom ramen för projektet SECiSO (ESF 2017)

Brukarrevison

Du som har ett företag eller en verksamhet för brukare kan göra en revision för att ta reda på brukarnas synpunkter och därmed ge dem ett bättre bemötande.


Låsta institutioner

Inlåst – men inte utan rättigheter är ett samarbetsprojekt med Civil Rights Defenders.