Nyheter

  • Påverka politikerna inför riksdagsvalet!

    I höst är det val och det är viktigt att RSMH:s frågor kommer upp på agendan. Som lokalförening i RSMH kan ni exempelvis göra detta:

    – Gå till valstugorna och dela ut RSMH-material

    Dela ut till exempel Revansch nr 2:2018 och nr 3:2018 som har tema ekonomi respektive brukarinflytande, två av RSMH:s valfrågor. Som RSMH-lokalförening kan ni beställa dessa två Revansch-nummer helt kostnadsfritt, även portot står förbundskansliet för, bara ni redogör för hur ni ska sprida tidningen.

    Anordna politikerutfrågningar

    Bjud in politiker till er föreningslokal och fråga hur de tänker förbättra levnadsvillkoren för personer med psykisk ohälsa, exempelvis hur vår privatekonomi ska bli bättre.

    Sprid RSMH:s valfrågor på facebook och andra digitala kanaler

    Under den lilafärgade bannern på RSMH:s hemsida, där det står ”RSMH Valet 2018” finns mycket material om vad riksdagspolitikerna tycker i frågor om psykisk hälsa, sjukskrivningar med mera.

    Ring lokaltidningen och be dem att skriva om er

    En vinkel på artikel kan vara hur fattigdom drabbar personer med psykisk hälsa – trots att Sverige befinner sig i en högkonjunktur.

    Skriv insändare och debattartiklar

    Skicka in insändare och debattartiklar till lokaltidningarna/landsortspressen. Det går jättebra att använda nedanstående debattartikel som tidigare har publicerats i Göteborgs Posten, GP:

     

    ”Fattigdomen måste minska för personer med psykisk ohälsa

    Sveriges ekonomi går som tåget. Men människor med psykisk ohälsa som inte kan arbeta tillåts inte hänga med. Regeringens tre satsningar i år på personer med sjukersättning är bra men långt ifrån tillräckliga. Fortfarande lever många sjukpensionärer under den relativa fattigdomsgränsen – trots att en lite ökad inkomst skulle ge samhällsekonomiska vinster.

    Det händer ofta att jag hamnar i samtal med förtvivlade människor. De mår psykiskt dåligt, men största orsaken till förtvivlan är inte diagnoserna de har, utan den ekonomiska stress de lever under. Det kan gå så långt att de vill ta sitt liv.

    Nio av tio med psykisk funktionsnedsättning uppger att de har nedsatt arbetsförmåga.

    Vi har sämst ekonomi jämfört med andra funktionshindergrupper och många lever på låg sjukpenning, försörjningsstöd eller har insjuknat i unga år vilket i dag ger en sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, på garantinivå, det vill säga 8 152– 9 290 kronor i månaden före skatt.

    Knappt förbättrats under 30 år

    Gruppens ekonomiska situation har knappt förbättrats de senaste 30 åren – trots att återkommande rapporter har larmat om utvecklingen. Redan 1992 konstaterades i Psykiatriutredningen att personer med psykiska funktionsnedsättningar hade väsentligt sämre levnadsvillkor än andra befolkningsgrupper. Den pressade privatekonomin bekräftas i ytterligare rapporter år 2006 och år 2016.

    Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som lever under den relativa fattigdomsgränsen, alltså mindre än 60 procent av medianinkomsten i riket – hade ökat i början av 2000-talet står det i utredningen från 2006. Vissa hade så lite som 7 000 kronor i medelinkomst. Det finns inget som tyder på att andelen fattiga med psykisk ohälsa skulle ha minskat sedan dess.

    Regeringen har visserligen genomfört vissa förbättringar under mandatperioden för personer med sjukersättningar, tidigare kallad förtidspension . I år handlar det om skattesänkningar för alla med sjuk- eller aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg och höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

    Rika är de stora vinnarna

    Men när tidningen Revansch har granskat hur mycket extra det blir i plånboken tycks förbättringen i år landa på mellan 133 kronor och 807 kronor per månad beroende på vilka stöd du har – på tok för lite med tanke på att socialförsäkringarna inte har följt prisnivåerna eller lönerna i övriga samhället sedan 1990-talet, enligt den statliga utredningen Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Snarare har hyrorna höjts och maten blivit dyrare. Därtill är det många med psykisk ohälsa som nekas sjukersättning och antalet personer som får sjukpenningen indragen har ökat markant.

    Gruppens ekonomiska situation har knappt förbättrats de senaste 30 åren
    I utredningen om jämlik hälsa konstateras samtidigt att de absolut rikaste i samhället har fått det bättre. Det är inte de med höga löner som har dragit ifrån mest. Utan de stora vinnarna är de med mycket kapital.

    Vi undrar: Är detta rimligt? Är det skäligt att du på grund av din funktionsnedsättning ska plågas i fattigdom medan de som har haft turen att födas med besparingar ska gynnas? Vårt svar är självklart nej.

    Sverige befinner sig i dag i en högkonjunktur. Vi har råd att lägga mer resurser på de allra fattigaste i samhället.

    Inkomstökning stor effekt

    Mycket tyder dessutom på att det skulle löna sig i längden att höja levnadsstandarden för dem med lägst inkomster. Slipper du oroa dig för din ekonomi mår du bättre både psykiskt och fysiskt, du kan ha fritidsintressen och ta del av samhällsaktiviteter. Effekten blir att du behöver mindre vård och mindre stöd från kommunen. Det antyds i utredningen om jämlik hälsa och bekräftas även i en studie som visar att en liten inkomstökning ledde till att antalet personer som vårdades i den psykiatriska slutenvården minskade med hela 30 procent.

    Vi kräver att regeringen – oavsett partifärg – väljer att förbättra den ekonomiska situationen för personer med svårare psykisk ohälsa under nästa mandatperiod. Det är en vinst för samhället i det långa loppet. Och det är en rättighet att slippa må sämre psykiskt av ekonomiska skäl. Ingen har valt att leva så.

    /Jimmie Trevett

    Förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)”

    Continue reading »
  • Debatt: Glöm inte de psykiskt funktionsnedsatta!

    Vi i RSMH kräver att nästa regering ger stimulansmedel till kommunerna så att även personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få en meningsfull vardag samt en peng för sitt deltagande i sysselsättningsverksamheter, skriver Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH i tidningen Dagens Samhälle.

    Regeringen uppmuntrar kommunerna att ge betalt till funktionsnedsatta som deltar i daglig verksamhet. Det är bra. Men motsvarande peng ges inte till sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar – trots att gruppen hör till de absolut fattigaste i samhället.

    Personer med utvecklingsstörning, autism och hjärnskador har rätt till daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det är bra och Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, är positiva till att regeringen nu ger stimulansmedel till kommunerna för att fler deltagare i daglig verksamhet ska få habiliteringsersättning eller högre arvode för sitt arbete.

    Samtidigt är vi förvånade över att inte motsvarande stimulansmedel ges till sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det finns en grupp med psykisk ohälsa som står minst lika långt från arbetsmarknaden som de som går på daglig verksamhet. Och faktum är att personer med psykiska funktionsnedsättningar är fattigast av alla grupper inom funktionshinderrörelsen. Majoriteten lever under den relativa fattigdomsgränsen på grund av att de insjuknade i unga år, aldrig tog sig ut på arbetsmarknaden och har höga utgifter i form av läkemedel och andra kostnader. Denna grupp står ofta utan aktiviteter och är i dag inlåsta i sina lägenheter, på grund av att pengarna inte räcker till annat än att överleva.

    Många kommuner saknar aktiviteter för gruppen, eller har sysselsättning som är undermålig, vilket innebär att 50 000 personer med psykiska funktionsnedsättningar saknar något meningsfullt att göra om dagarna.

    Det är otroligt synd. Inte bara för den enskilde utan också för samhället, då en meningsfull vardag kan leda till återhämtning och minskad vårdkonsumtion.

    Vi undrar varför regeringen inte stimulerar kommunerna att ge meningsfull sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar, samt en peng motsvarande habiliteringsersättningen. Har regeringen glömt gruppen? Saknar de kunskap om att personer med psykiska funktionsnedsättningar faktiskt sällan har meningsfull sysselsättning? Eller handlar det om att staten bortprioriterar personer med psykiska funktionsnedsättningar för att spara pengar?

    Oavsett vilket kräver RSMH att nästa regering, vilken den nu blir, ger stimulansmedel till kommunerna så att även personer med psykiska funktionsnedsättningar får möjlighet till en meningsfull vardag samt en peng för sitt deltagande i sysselsättningsverksamheter. De personer som har oturen att bo i en kommun som inte erbjuder sysselsättning borde få motsvarande peng för andra aktiviteter. Det är viktigt för återhämtningen. Det kan bidra till att bryta personens isolering. Och det handlar om att bidra till en mänsklig tillvaro för alla.

    /Jimmie Trevett, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

    Continue reading »
  • Debatt: Pengar kan förbättra den psykiska hälsan

    Göteborgsposten, GP, publicerar debattartikel av Jimmie Trevett, RSMH:s förbundsordförande, idag:  ”Sveriges ekonomi går som tåget. Men människor med psykisk ohälsa som inte kan arbeta tillåts inte hänga med. Regeringens tre satsningar i år på personer med sjukersättning är bra men långt ifrån tillräckliga. Fortfarande lever många sjukpensionärer under den relativa fattigdomsgränsen – trots att en lite ökad inkomst skulle ge samhällsekonomiska vinster.

    Det händer ofta att jag hamnar i samtal med förtvivlade människor. De mår psykiskt dåligt, men största orsaken till förtvivlan är inte diagnoserna de har, utan den ekonomiska stress de lever under. Det kan gå så långt att de vill ta sitt liv.

    Nio av tio med psykisk funktionsnedsättning uppger att de har nedsatt arbetsförmåga.

    Vi har sämst ekonomi jämfört med andra funktionshindergrupper och många lever på låg sjukpenning, försörjningsstöd eller har insjuknat i unga år vilket i dag ger en sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, på garantinivå, det vill säga 8 152– 9 290 kronor i månaden före skatt.

    Knappt förbättrats under 30 år

    Gruppens ekonomiska situation har knappt förbättrats de senaste 30 åren – trots att återkommande rapporter har larmat om utvecklingen. Redan 1992 konstaterades i Psykiatriutredningen att personer med psykiska funktionsnedsättningar hade väsentligt sämre levnadsvillkor än andra befolkningsgrupper. Den pressade privatekonomin bekräftas i ytterligare rapporter år 2006 och år 2016.

    Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som lever under den relativa fattigdomsgränsen, alltså mindre än 60 procent av medianinkomsten i riket – hade ökat i början av 2000-talet står det i utredningen från 2006. Vissa hade så lite som 7 000 kronor i medelinkomst. Det finns inget som tyder på att andelen fattiga med psykisk ohälsa skulle ha minskat sedan dess.

    Regeringen har visserligen genomfört vissa förbättringar under mandatperioden för personer med sjukersättningar, tidigare kallad förtidspension . I år handlar det om skattesänkningar för alla med sjuk- eller aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg och höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

    Rika är de stora vinnarna

    Men när tidningen Revansch har granskat hur mycket extra det blir i plånboken tycks förbättringen i år landa på mellan 133 kronor och 807 kronor per månad beroende på vilka stöd du har – på tok för lite med tanke på att socialförsäkringarna inte har följt prisnivåerna eller lönerna i övriga samhället sedan 1990-talet, enligt den statliga utredningen Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Snarare har hyrorna höjts och maten blivit dyrare. Därtill är det många med psykisk ohälsa som nekas sjukersättning och antalet personer som får sjukpenningen indragen har ökat markant.

    Gruppens ekonomiska situation har knappt förbättrats de senaste 30 åren
    I utredningen om jämlik hälsa konstateras samtidigt att de absolut rikaste i samhället har fått det bättre. Det är inte de med höga löner som har dragit ifrån mest. Utan de stora vinnarna är de med mycket kapital.

    Vi undrar: Är detta rimligt? Är det skäligt att du på grund av din funktionsnedsättning ska plågas i fattigdom medan de som har haft turen att födas med besparingar ska gynnas? Vårt svar är självklart nej.

    Sverige befinner sig i dag i en högkonjunktur. Vi har råd att lägga mer resurser på de allra fattigaste i samhället.

    Inkomstökning stor effekt

    Mycket tyder dessutom på att det skulle löna sig i längden att höja levnadsstandarden för dem med lägst inkomster. Slipper du oroa dig för din ekonomi mår du bättre både psykiskt och fysiskt, du kan ha fritidsintressen och ta del av samhällsaktiviteter. Effekten blir att du behöver mindre vård och mindre stöd från kommunen. Det antyds i utredningen om jämlik hälsa och bekräftas även i en studie som visar att en liten inkomstökning ledde till att antalet personer som vårdades i den psykiatriska slutenvården minskade med hela 30 procent.

    Vi kräver att regeringen – oavsett partifärg – väljer att förbättra den ekonomiska situationen för personer med svårare psykisk ohälsa under nästa mandatperiod. Det är en vinst för samhället i det långa loppet. Och det är en rättighet att slippa må sämre psykiskt av ekonomiska skäl. Ingen har valt att leva så.

    /Jimmie Trevett

    Förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

    Läs artikeln direkt i GP här.

     

    Continue reading »

RSMHbloggen

  • Orättvisan ökar och det är med flit
    true
    Semesterersättning 0 kronor. Sparat till semester 0 kronor. Och inget arbete att gå till. Arbetsmarknaden är inte öppen för mig på grund av funktionsnedsättning, ålder och bristande kompetens. Ej fullföljd grundskola och gymnasium, eftersom jag försökte ta livet av mig. Orkade inte med mer mobbing och våld. Jag har aldrig haft semesterpengar på grund av ovannämnda förutsättningar. Kan och får inte arbeta. För sånt ser inte samhället ut. Är du utsorterad som arbetsoförmögen på sextiotalet likväl som nu, har du inga chanser att få en bättre ekonomisk tillvaro annat än till lägsta möjliga lön, eller socialt bistånd. Som funktionsnedsatt fixar du sällan arbete på hundra procent. Så du får aldrig mycket mer än existensminimum att leva på till hyra, mat, försäkringar och telefon. Det... Read more »

Tidning om psykisk hälsa

Psykisk ohälsa

Foto-maskrosor-fyrkantig-breddareHär kan du läsa om symtom och behandlingar för olika former av psykisk ohälsa. Dessutom får du möta personer som berättar om sina egna erfarenheter.

RSMH utbildning


RSMH Utbildning erbjuder utbildning både för arbetsplatser och personal som vill lära sig mer om psykisk ohälsa och bla återhämtning, bemötande och psykisk hälsa.

Unga som resurs i arbetslivet

UngaSomResurs

Supported Education Projektet Unga som resurs i arbetslivet (Arvsfonden 2013-2017) stödjer unga mellan 16-30 år som på egna villkor vill slutföra utbildning/enstaka ämnen.
RSMH driver även transnationellt erfarenhets-utbyte med fokus på Supported Education inom ramen för projektet SECiSO (ESF 2017)

Brukarrevison

Du som har ett företag eller en verksamhet för brukare kan göra en revision för att ta reda på brukarnas synpunkter och därmed ge dem ett bättre bemötande.


Låsta institutioner

Inlåst – men inte utan rättigheter är ett samarbetsprojekt med Civil Rights Defenders.