Aktuellt

Vad innebär regeringens satsningar gällande psykisk ohälsa?

På måndag sker omröstning i riksdagen om budgetpropositionen för 2022. Regeringen har i dagarna presenterat flera satsningar i budgeten gällande psykisk ohälsa. Hur kommer budgetförslagen påverka personer med långvarig och allvarlig psykisk ohälsa? RSMH:s styrelsemedlem och tidigare nationella samordnaren för psykisk ohälsa, Kerstin Evelius, ger sin syn på de förslag som ligger på bordet.

Regeringen och Sveriges Kommuner och regioner (SKR) har sedan tidigare en överenskommelse om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention för 2021–2022. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen nu fortsatta satsningar i ytterligare två år. Det innebär att man satsar 1,5 miljarder kronor per år. Med tidigare aviserade anslag innebär det en total summa på cirka 2,2 miljarder kronor per år för 2023 och 2024.

Generellt sett är dock inte Kerstin Evelius särskilt imponerad av regeringens satsning. Hon tycker att det är bra att man synliggör psykisk ohälsa genom de här pengarna, men menar att de egentligen fungerar som ett allmänt bidrag till regioner och kommuner.

– Det är ju lite mer av samma sak egentligen. De här pengarna blir som ett allmänt bidrag till regioner och kommuner, men jag saknar uppföljning av vad pengarna egentligen får för effekter. Att till exempel bara säga att primärvården ska bli bättre leder ingen vart, primärvården är underfinansierad i stora delar av landet.

Överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Regioner och regeringen består av ett program som bland annat innehåller insatser till barn och unga, till personer med samsjuklighet och till gemensamt suicidpreventivt arbete. Men alla kommuner och regioner jobbar inte med alla punkter och pengarna blir ofta en kortsiktig lösning.

– Problemet med pengarna är att de bara får användas under innevarande år så det blir omöjligt att exempelvis stärka upp en verksamhet med fler tjänster. Korta pengar innebär ofta att det blir projekt av det hela och projekt rinner ofta ut i sanden, säger Kerstin Evelius.

Hon saknar också ett tydligt fokus med de resurser som regeringen nu vill satsa på psykisk ohälsa och önskar att man inte ska glömma bort personer med långvarig och allvarlig psykisk ohälsa.

– Olika problem kräver olika angreppssätt. Nu kastar de en summa pengar på alla problemen samtidigt, men man måste se till att pengarna träffar rätt. Och de får inte glömma bort personer med långvarig psykisk sjukdom. Det är inte sällan människor som lever i långvarigt utanförskap och fattigdom och jag skulle vilja att vi gör något för att förbättra deras situation.

Under gårdagen kom så nyheten att regeringen vill stärka den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning. RSMH har länge påtalat att denna grupp halkat efter ekonomiskt och lever med mycket knappa ekonomiska marginaler. Regeringen förslag innebär en höjd garantinivå i sjukersättningen och aktivitetsersättningen från 2022 så att personer med hel sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning får drygt 1 000 kronor mer i garantiersättning per månad. Den föreslår också höjt bostadstillägg för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning, vilket båda är förslag som RSMH välkomnar. Kerstin Evelius hade dock gärna sett en annan reform.

– Att höja aktivitets- och sjukersättningen är en dyr reform som träffar många. När jag jobbade med Miltonutredningen föreslog vi ett extra funktionsnedsättningsbidrag som skulle innebära att personer med svår psykisk sjukdom skulle få en extra summa pengar. På så vis skulle man rikta sig till de mest utsatta grupperna.

Avslutningsvis understryker Kerstin Evelius återigen att regeringen måste följa upp vad som händer med satsningarna på psykisk hälsa och vad de får för effekter.

– De sänder en tydlig och bra signal att man ska jobba med psykisk ohälsa med de här pengarna. Men det behövs uppföljning och tydliga krav och brukarorganisationernas medverkan.