Aktuellt

Unga behöver tillgång till mer terapi, inte mindre

I en raljerande och verklighetsfrånvänd krönika skriver Ann-Charlotte Marteus att unga ibland mår sämre av vuxenvärldens insatser såsom terapi som riskerar att göra dem till navelskådande narcissister. Det är att ge uttryck för en väldigt nedlåtande syn på unga människors problem som går stick i stäv med våra erfarenheter av unga med psykisk ohälsa, skriver Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.

Det är fortfarande omgärdat med stigma att lida av psykisk ohälsa, särskilt bland män. Därför är vår erfarenhet att det kan det betyda mycket när en person som prins Harry tar bladet från munnen och berättar om sina problem med ångest, alkohol- och drogproblematik och också om terapi som hjälpmedel för att må bättre. Det innebär helt enkelt ett brott med den tystnad som ofta omgärdat psykisk ohälsa historiskt vilket RSMH:s medlemmar vet mer om än de flesta.

Det är därför med bestörtning som jag läser Ann-Charlotte Marteus krönika som dryper av ett illa dolt förakt för prins Harry och i förlängningen för unga människor som mår psykiskt dåligt. Enligt krönikören uppvisar prinsen alla symptom på att ha gått i för mycket terapi: ”Han är helt besatt av sig själv och sitt inre, kränkt och förbittrad.”

Vår erfarenhet är inte att unga får för mycket terapi, tvärtom. De bollas mellan olika instanser och får kriga för att få psykologhjälp. Statistik från Sveriges Kommuner och Regioner från förra året visar att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) blivit allt längre och i maj 2020 var det bara 65 procent som fick hjälp i tid. Köerna är ett stort problem, både vad det gäller att få ett första besök men också för att få en behandling. Under 2019 var det bara Region Gotland uppfyllde kravet att göra en bedömning inom 30 dagar, vilket är en del av ungdomspsykiatrins vårdgaranti. Därför tycker vi, till skillnad från Marteus, att det är mycket glädjande att det i Januariavtalet finns ett mål om en köfri barn- och ungdomspsykiatri liksom löftet om att utreda en ny vårdform för dem med ”lättare psykisk ohälsa”.

Till skillnad från vad Marteus skriver så är terapiformer som KBT och psykodynamisk terapi väl beprövade metoder som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vid många psykiatriska diagnoser såsom depression och ångestsyndrom och unga människor och deras problem med psykisk ohälsa förtjänas att tas på allvar – inte att förlöjligas och förminskas.

Barbro Ronsten Hejdenberg, förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

Läs hela Ann-Charlotte Marteus krönika här