Stöd vårt arbete!

I mer än 50 år har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa motarbetat fördomar och stöttat våra medlemmar till ett värdigt liv.

När du blir medlem hjälper du oss att ta en större plats i debatten och vår chans att påverka blir därmed också större. Ditt medlemskap hjälper oss att hjälpa! Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma!

Aktuellt

RSMH tycker till i utredning om barn och unga

RSMH:s intressepolitiska sekreterare Elin Engström och projektledare Malin Wigg har suttit i referensgruppen och bidragit med synpunkter till utredningen Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga SOU 2021:34 I en intervju berättar Elin Engström om arbetet och om utredningen som precis gått ut på remiss.

Kan du berätta lite kort om syftet med utredningen?

Utredningen handlar om hur vården ska bli mer sammanhållen för barn och unga, inte minst för att minska den psykiska ohälsan. I uppdraget ingår att komma med förslag på hur köerna till BUP ska bort. En bakgrund till utredningen är att barn och unga som mår psykiskt dåligt kommer i kontakt med så många olika aktörer såsom elevhälsan, BUP och ungdomsmottagningar, men utan att någon tar ett övergripande ansvar. Vi får ofta höra om barn och unga som bollas runt och det var ett skäl till att vi ville engagera oss i den här utredningen.

Vad har utredningen för betydelse för våra medlemmar?

Om de förslag som nu ligger på bordet genomförs skulle förutsättningarna öka för att det ska bli bättre för barn och unga som mår dåligt. Ett av de viktigaste förslagen är att man ska ta fram ett hälsovårdsprogram som tydligt specificerar vilket hälsostöd alla barn ska ha rätt till under uppväxten, från spädbarnsåldern till 18 års ålder. Det ska sättas tydliga mål för elevhälsan så att den blir mer likvärdig över hela landet.

Hur kom det sig att du och Malin Wigg satt med i utredningen?

Vi såg att utredningsuppdraget kom och tyckte att det var jätteviktigt att få vara med och påverka så vi tog kontakt med utredaren. RSMH:s ungdomsförening Vilja bidrog också med mycket, utifrån de punkter som de tagit fram och skrivit om i vårt reformprogram.

Vad är din erfarenhet av att sitta med i utredningen? Togs våra medlemmars erfarenheter på allvar?

Jag tycker att det har känts positivt att få vara delaktig i referensgruppen. Jag och Malin har turats om att delta och lokalföreningen Vilja var med i början. Utredaren skriver själv att bilden av situationen har förstärkts av alla kontakter med oss och andra brukarorganisationer. Det har känts väldigt värdefullt att få ta del av arbetets gång och det är alltid roligt när man känner att man kan vara med och påverka saker i en bra riktning.

Vilka är utredningens viktigaste förslag enligt dig?

Jag tror mycket på att ta fram hälsokontraktet. Det är även viktigt att, som utredningen föreslår, förtydliga vad som gäller för hälsofrämjande och förebyggande vård, det behöver bli mer lika över hela landet och det är bra om det tas fram regler om vårdens ansvar för detta. Ett annat förslag som jag tycker är viktigt handlar om att det ska bli enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt.

Har det kommit något annat gott ur vår medverkan i referensgruppen?

Det uppstod ett ömsesidigt utbyte med utredningen. Det sammanföll med att jag var chefredaktör för Revansch så jag fick ta del av flera goda exempel från utredaren på när vården fungerar som jag kunde berätta om i Revansch såsom i Västerbotten där socialtjänst, vård och BUP samverkar och projektet ”En dörr in” i Skåne.

Utredningen har precis gått ut på remiss så om någon av våra medlemmar vill tycka till om utredningen, hör av er till Elin Engström

Läs hela utredningen här

Utredningens viktigaste förslag gällande psykisk hälsa

Utredningen föreslår att vården för barn och unga som mår psykiskt dåligt utvecklas i sex steg:

  1. Hela samhället har ett ansvar för den psykiska hälsan. Exempelvis
    är förskolan och skolan viktiga för att minska risken att barn och
    unga börjar må dåligt.
  2. En sammanhållen vård som arbetar utifrån hälsovårdsprogrammet kan tidigt hitta och hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa.
  3. Primärvården får ett tydligare ansvar. De som mår psykiskt dåligt ska kunna vända sig dit i första hand.
  4. Primärvården får bättre kunskap och resurser för att möta barn
    och unga med psykisk ohälsa och deras familjer.
  5. Den specialiserade vården bör stötta primärvården och elevhälsan, och hjälpa till att avgöra vilka som kan få hjälp av primärvården
    och vilka som behöver specialiserad vård.
  6. Den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga som behöver mycket hjälp under lång tid.