Stöd vårt arbete!

I mer än 50 år har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa motarbetat fördomar och stöttat våra medlemmar till ett värdigt liv.

När du blir medlem hjälper du oss att ta en större plats i debatten och vår chans att påverka blir därmed också större. Ditt medlemskap hjälper oss att hjälpa! Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma!

Aktuellt

RSMH-ordföranden: ”Tillsammans gäller för framtiden”

Mer samverkan, 10 000 RSMH-medlemmar och ett samhälle som bryter ensamhet och arbetar aktivt för psykisk hälsa i alla åldrar. Förbundsordförande Barbro Hejdenberg Ronsten har lätt att prata om hur hon vill ha framtiden. För den sociala hälsans skull förespråkar hon bostäder och en villkorslös basinkomst till alla.

Vardagen för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, är att lämna synpunkter på vad som inte fungerar idag. Det finns tyvärr gott om brister i vården och samhällsbygget som drabbar den med psykisk ohälsa. Föreningens företrädare lämnar skrivelser, möts i brukarråd och försöker på olika sätt påpeka vad som gått snett. Men nu var ämnet för intervjun »framtiden«, och RSMH:s ordförande Barbro Hejdenberg Ronsten tackar snabbt ja till att svara på Revanschs frågor om hur det skulle vara om allting fungerade på bästa sätt.

Det förbundsordföranden vill se i framtiden känns dels igen från RSMH:s reform- program »Ingen ska falla mellan stolarna«, dels är det nya tankar om att vården redan har tillräckligt med resurser. En grundton slår igenom det Barbro Hejdenberg Ronsten talar om, att samhällsutveckling kräver samarbete.

De flesta av RSMH:s medlemmar har egen erfarenhet av allvarlig psykisk ohälsa. Idag har alltför många personer som någon gång behöver heldygnsvård hos psykiatrin problem efteråt, med att få livet att flyta på. Egentligen finns det politiska beslut som syftar till att verkligheten ska vara en annan. Att det ska finnas social gemenskap och trygghet för alla.

– Ansvarstagandet måste öka hos kommun och region, säger Barbro Hejdenberg Ronsten.

Hon förespråkar housing first, Bostad först på svenska, vilket är rätten till en bostad utan krav. Din tidigare ekonomi, eventuella missbruk och psykiska hälsa ska inte spela in, anser Barbro.

– Man måste se till att folk har någonstans att bo. Socialförvaltningarna har ansvaret för det, det är helt givet att det är så. Och då säger vän av ordning att »de du pratar om är människor som bor under broarna i Stockholm, de har fått tio olika bud om var de kan bo, och de säger nej tack«. Men då måste vi ha en instans, kanske en där det inte står Socialförvaltningen, där man erbjuds bostad.

Tak över huvudet för alla är framtiden, enligt Barbro Hejdenberg Ronsten. Det kan vara en gruppbostad för den som lider av att bo ensam, och det ska i så fall vara med personal som fokuserar på egenmakt och självbestämmande och som samspelar med den boende.

Barbro Hejdenberg Ronsten stöder också RSMH:s krav på en basinkomst som ersätter dagens olika bidrag.

– Många blir mycket sjuka av oron för det ekonomiska. Jag tycker att man ska pröva villkorslös basinkomst i några regioner. Pengar som täcker mat och husrum. Man behöver ju inte ge 10 000 kronor till mig, eller till personer som har hög lön.

I framtiden så är alla åldrar välkomna till en väl fungerande första linjens psykiatri på vårdcentralerna, enligt Barbro Hejdenberg Ronstens vision. På vårdcentralen ska man få hjälp av ett lyhört, professionellt team.

– Teamet ska ge den hjälp som just jag ska ha. Jag kanske inte ska ha medicinsk rådgivning, utan kultur eller yoga eller hjälp av något annat slag, säger Barbro.

Hon jämför med farbröder som får prostatacancer idag, där man i vanliga fall radar upp olika behandlingar. Den som söker vård för psykisk ohälsa i framtiden ska möta en första linje som fungerar perfekt. Ett kompetent team med olika kompetenser som ser till att du får flera och rätt erbjudanden och hamnar rätt i vårdsystemet. Även den som återhämtat sig och varit utan vårdbehov i flera år ska vara välkommen till första linjen, tycker Barbro.

Barbro Hejdenberg Ronsten är själv legitimerad sjuksköterska och vet av erfarenhet att det stöd som personer behöver för sin psykiska ohälsa, antingen för att hantera den eller bli kvitt den, kan variera stort. Men blir det inte dyrt?

– Resurser saknas inte i vården i Sverige, det är den fruktansvärda sanningen. Det saknas inte sjuksköterskor i Sverige men de är inte på rätt plats vid rätt tillfälle, de är till exempel inte inom psykiatrin. Problemen idag handlar om arbetsmiljö och organisation.

Sedan förespråkar hon en sekretesslagstiftning där patienten själv kan välja vilka närstående som ska få insyn i hens vårdvistelse. För den som är inskriven kan vetskapen om att fler känner till en situation vara viktig, och leda till ett bättre mående när lagen ändrats i framtiden, anser Barbro.

RSMH är en medelstor förening på runt 6 000 medlemmar i 100 lokalföreningar idag, och samtidigt är samhällets utmaningar stora när det gäller psykisk ohälsa. Både hälsan hos en stor del av befolkningen, när det gäller stress och oro, och hos gruppen personer med allvarlig psykisk ohälsa.

När det gäller den egna föreningen så vill Barbro Hejdenberg Ronsten se fler medlemmar i olika åldrar och med olika bakgrund. Hon säger att många nyanlända flyktingar har posttraumatiskt stressyndrom. Att de har behov av den gemenskap som RSMH kan erbjuda. Förbundsordföranden säger att man ska bli minst 10 000 medlemmar.

Att det går att växa genom samarbete menar hon att många missar. Att det blir revirpinkande och föreningsegoism som inte gynnar någon.

– Vi i RSMH behöver mycket mer samröre. Det är som med ICA och Coop, ligger de bredvid varandra blir det dubbelt så mycket människor där. Tyvärr ser vissa i RSMH andra föreningar som konkurrenter, säger Barbro Hejdenberg Ronsten.

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, samlar många olika förbund, inklusive RSMH. Det tycker Barbro är bra, och hon säger att RSMH borde ha än mer samarbete med NSPH när det handlar om brukarinflytande. Andra framtida samarbeten kan vara med kommunen. Till exempel ska en riktigt bra daglig verksamhet kunna kompletteras med kamratstöd som en lokalförening inom RSMH ansvarar för.

I somras förlorade arbetet för psykisk hälsa i Sverige en stark röst när Ing-Marie Wieselgren dog efter knivattacken under Almedalsveckan. Samtidigt förlorade Barbro Hejdenberg Ronsten en kär vän. När Revansch ställer frågor om framtiden så dyker tankarna på vännen upp.

– Att det bara blir bättre om vi samarbetar, det var Ing-Marie Wieselgrens motto, kan man säga. Jag är jätteglad att ha haft henne som vän. Hon sa ju ofta det i sitt arbete, att vi gör det tillsammans. Det tror jag med. Tillsammans.

Text: Anna Morin

Foto: Marja Beckman

 


Det här är en artikel från RSMH:s medlemstidning Revansch. Nyhetsrapporteringen i Revansch ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och utformas enligt journalistiska principer samt enligt de etiska publicitetsreglerna för press, radio och TV.

Du kan få Revansch i din brevlåda. Bli medlem i RSMH och få Revansch fyra gånger under år 2023. Om du vill läsa Revansch utan att bli medlem, så kan du köpa en prenumeration.