Riksförbundet för Social och Mental Hälsa har 6 500 medlemmar och kämpar sedan 1967 för att personer med psykisk ohälsa ska få ett värdigt liv. Med psykiatrireformen, som kom för 25 år sedan, skulle gruppen människor med svårast psykisk ohälsa få det bättre. Men RSMH:s medlemmar kan vittna om att många problem kvarstår.
– Vi ser enorma problem idag med att människor bollas mellan olika myndigheter utan att få rätt hjälp. Det krävs ett systemskifte för att ingen ska falla mellan stolarna, säger RSMH:s förbundsordförande, Barbro Hejdenberg Ronsten.
RSMH presenterar därför följande fyra reformkrav för en sammanhållen psykiatri och omsorg:
- Brukarmakt på riktigt – gör om Socialtjänstlagen till en rättighetslag och skriv in i Förvaltningslagen en skyldighet att hjälpa personer till den hjälp de önskar få.
- Rätt till basinkomst och meningsfull sysselsättning eller arbete oavsett psykisk och social hälsa.
- Under samma tak – det ska finnas platser där olika kompetenser finns samlade och där vård och omsorg är tillgängligt.
- Samordnad individuell plan med budget och vite (SIP) – ge ekonomiska muskler till SIP och inför vite när de inte följs.
Reformförslagen skulle innebära en stor skillnad i många människors liv.
– Vår målgrupp som bland annat är drabbade av psykiska sjukdomar skulle få mer hjälp och bli mer tagna på allvar och prioriterade om de här förslagen blir verklighet. Egenmakten skulle öka och personerna skulle stå vid rodret för sitt eget liv och styra mer i sin behandling, på ett annat sätt än idag, säger Anette Kruse, medlem i RSMH:s förbundsstyrelse.
Presskontakter
Barbro Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i RSMH: 070 326 80 42
Kristina Båth Sågänger, kanslichef på RSMH:s förbundskansli: 070 420 82 41
RSMH:s reformprogram finns att läsa i sin helhet här.
Det finns även en förkortad version av programmet här.
Läs mer om vad en Samordnad Individuell Plan är här
Faktaruta om psykiatrireformen
På 1970-talet började en rad statliga utredningar förespråka att lägga ned mentalsjukhusen. De var dyra och människor blev inte återhämtade där, utan institutionaliserade.
1982 kom socialtjänstlagen. Kommunen skulle ansvara för kommuninvånarnas boende. Slutenvårdsplatserna började minska mycket.
1987 lades det första mentalsjukhuset ned, Sundby sjukhus i Strängnäs.
1995 kom psykiatrireformen. Den förtydligade kommunernas ansvar för bostad och sysselsättning. Psykiatrin skulle bara ägna sig åt vård. De sista mentalsjukhusen stängde.
Idag avråder Världshälsoorganisationen WHO länder att ha stora institutioner såsom mentalsjukhus, eftersom det försämrar den psykiska hälsan. Flera studier visar också att personer som bott på de svenska mentalsjukhusen mådde och mår bättre i frihet.
Källor: Den svenska psykiatrireformen, Urban Markström, och WHO.
Om Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH
RSMH är en medlemsorganisation där människor med erfarenhet av psykisk ohälsa och deras anhöriga arbetar tillsammans för att värna sina rättigheter i samhället. RSMH är religiöst och partipolitiskt obundet och har ungefär 6 500 medlemmar. RSMH brinner särskilt för att öka resurserna till unga med psykisk ohälsa, att tillgängligheten till psykiatrisk vård ska öka, att tvångsvården ska minska och vi arbetar mot alla former av diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Läs mer om RSMH: www.rsmh.se