Partiernas svar om psykisk ohälsa

Här kan du läsa riksdagspartiernas svar i fulltext på enkäten i Revansch 1/2018. Frågan löd vilken som är deras viktigaste valfråga när det gäller psykisk ohälsa, och hur de vill förbättra levnadsvillkoren för gruppen.

 

CENTERPARTIET

”Möjligheten att få hjälp snabbare. Kösituationen inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin är oacceptabel. Centerpartiet vill satsa 300 miljoner per år på att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi vill också satsa på att öka tillgängligheten till enklare samtalsstöd för vuxna med psykisk ohälsa.”

 

KRISTDEMOKRATERNA

”Psykisk ohälsa förekommer i alla åldrar och samhällsklasser, men den ökade psykisk ohälsa hos barn och unga är alarmerande och ett av vår tids största samhällsproblem. Enligt Socialstyrelsens siffror har det skett en fördubbling av antalet ungdomar med psykiska besvär under de senaste tio åren. Det är framförallt depressioner och ångestsjukdomar som ökar. Det har också skett en ökning bland ungdomar som behöver sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom. Några säkra svar på vad som är orsak till den mörka utvecklingen finns inte idag. Det behöver genomföras en bred utredning för att kartlägga och undersöka orsakerna till den ökande psykiska ohälsan samt komma med förslag till åtgärder och en handlingsplan med bland annat förebyggande åtgärder.

Att ha god tillgång till vård för den psykiska hälsan är lika viktigt som för den kroppsliga. Särskilt eftersom stigmat kopplat till psykiska ohälsan i många fall bidrar till att det är svårare att leva med psykisk jämfört med kroppslig sjukdom. Idag är det dessvärre stora skillnader på tillgång till evidensbaserad och likvärdig vård beroende på var i landet du bor. Det är inte acceptabelt. För att alla – i hela landet – ska få tillgång till högkvalitativ vård, inte minst inom psykiatrin, arbetar Kristdemokraterna för att införa ett statligt huvudansvar för vårdens organisation.

Innan ett statligt huvudansvar är på plats krävs akuta åtgärder. Tillgängligheten har försämrats radikalt sedan den nuvarande regeringen avskaffade Alliansregeringens förstärkta vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa. Den förstärkta vårdgarantin innebar att ett första besök för bedömning inom barn- och ungdomspsykiatrin skulle erbjudas inom 30 dagar. Av Sveriges 21 landsting och regioner är det bara ett enda landsting som i dag klarar de kraven, enligt öppna jämförelser. 2013 var det 17 landsting som klarade samma sak. För att öka tillgängligheten behöver vi återinföra den förstärkta vårdgarantin, men också återinföra en prestationsbaserad ersättning likt kömiljarden för att skapa incitament för att korta vårdköerna. Genom att även utveckla förutsättningarna för e-hälsa – d.v.s. användandet av digitala verktyg och plattformar för att behandla inte minst psykisk hälsa – kan vi avlasta och öka tillgängligheten inom primärvården.

Vår viktigaste reform för att förebygga och förbättra levnadsvillkoren för barn och unga med psykisk ohälsa är att ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården inklusive elevhälsan.

En väl utvecklad elevhälsovård främjar också det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Men idag får mer än var tredje grundskola, och nästan varannan gymnasieskola, påpekande från Skolinspektionen om brister som rör elevhälsan. Enligt inspektionen för vård och omsorg (IVO) förekommer det brister bland landets skolhuvudmän när det gäller kännedom om vårdgivaransvaret för elevhälsan. Detta har varit ett problem under flera år, trots att försök har gjorts för att åtgärda bristerna genom vägledningar. Ett tidigt och ihållande stöd till föräldrar och elever är avgörande för att förebygga och stödja barns och ungdomars psykiska hälsa. Elevhälsan måste därför rustas långsiktigt för att bättre kunna möta och stödja barn och unga med psykisk ohälsa. Att ge landstingen/regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården innebär att elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. Skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykologer bör finnas ute i verksamheterna men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal för barn. En samlad barn- och ungdomshälsa ska syfta till att öka tillgängligheten till vårdcentralerna, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är avgörande att, i ett tidigare skede än idag, fånga upp barn som mår dåligt. Den samlade barn och ungdomshälsan ska ha ett nära samarbete med skolledningar, lärare, specialpedagoger och kommunernas socialtjänst.

Vi vill förutom att korta väntetiderna, öka tillgängligheten till BUP och skapa en sammanhållen barn- och ungdomshälsovård även förbättra övergången från BUP till vuxenpsykiatrin. För det krävs förutom en bättre organisation också mer resurser. När en ung, sårbar person ska byta vårdmiljö måste personen alltid vara i centrum och utifrån det ska verksamheten samordnas. En ungdom som är i behov av hjälp och stöd ska slussas rätt oavsett vart han eller hon vänder sig vid sitt första besök. När ett barn eller en ung person har behandlats på BUP försvåras ofta de följande insatserna på grund av att du byter organisation när du fyllt 18 år. Om ungdomar inte kommer vidare till vuxenpsykiatrin trots att behov finns är det allvarligt. För att säkerställa att ungdomar får den vård de behöver och inte tappas bort mellan BUP och vuxenpsykiatrin krävs det att överföring av kunskap och möjligheten att följa förloppet säkerställs. Detta görs på bästa sätt genom ökad samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Vi måste arbeta med att göra övergången från BUP till den specialiserade vuxenpsykiatrin så smidig som möjligt för patienten så att inte hälsotillståndet riskerar att försämras. Vården måste också utformas så att den unge vuxnes behov kan tillgodoses, vilket inte alltid fungerar i den reguljära vuxenpsykiatrin.

Dessutom brister samordningen mellan vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa och för personer som har eller är i riskzonen för att utveckla eller förvärra en kronisk sjukdom. Vi vill därför återinföra begreppet patientansvarig läkare. Det ska komma an på den patientansvarige läkaren att samordna de övriga specialiteter som patienten kan ha behov av. Oavsett om det är flera kompletterande fasta vårdkontakter eller vårdkontakter av mer tillfällig natur.”

 

LIBERALERNA

”Det ska vara lätt att få hjälp med sin psykiska hälsa. Människor ska få hjälp tidigt, och kunna vara trygga i att vården finns där också om behoven blir större. Första linjens psykiatri ska vara en självklar del av primärvårdens ansvar och varje vårdcentral ska ha tillgång till psykolog, psykiater och andra relevanta yrkesgrupper. Skolhälsovårdens uppdrag för barn och ungas psykiska hälsa behöver stärkas. Alla regioner och landsting ska erbjuda en första linjens psykiatri för barn och unga. Väntetiderna till psykiatrin måste kortas i stora delar av landet.

Människor med psykisk ohälsa ska mötas med omtanke och respekt, och de ska ha inflytande över sin egen vård. Möjligheterna till självvald inläggning ska öka, brukarmedverkan ska stärkas och den som är i akut kris ska i första hand omhändertas av vården, inte av polisen. Så kallade psykiatriambulanser ska införas i hela landet.”

 

MODERATERNA

”Moderaterna vill att alla med psykisk ohälsa får det stöd de behöver när de behöver det. Därför avsätter vi 3 miljarder kronor i vår budgetmotion för 2018 för att minska köerna till vården.

Moderaterna har den största statliga satsningen på att korta vårdköerna av alla partier. Pengarna ska vara prestationsbaserade och skapa drivkrafter för landstingen att korta köerna till all vård. ”Kö-problematiken” ser nämligen olika ut i olika landsting. De landsting som idag har långa väntetider till psykiatrin och BUP kommer med Moderaternas politik få starka drivkrafter att öka tillgängligheten.”

 

MILJÖPARTIET

”Det är oroande att den psykiska ohälsan ökar. Samhällets arbete med att främja psykisk hälsa i förebyggande syfte måste förbättras och vi behöver hitta former för att hela samhället aktivt strävar efter att minska stigmat kring psykisk ohälsa. Miljöpartiet anser att tillgängligheten till den psykiatriska vården måste öka rejält, dels genom att primärvården blir bättre på att behandla lättare psykisk ohälsa, dels genom att tillgängligheten till psykiatrin ökar. Vi vill även öka förutsättningarna till egenremiss till terapi.

Det är extra oroande att den psykiska ohälsan ökar så mycket hos barn och unga. Tidiga insatser för barn och unga är helt nödvändiga och därför vill vi satsa på skolhälsovården så att den fortsätter att utvecklas, förstärkas och blir mer likvärdig över hela landet. Den bör arbeta mer förebyggande även mot psykisk ohälsa, genom att elever ges möjlighet till hälsokontroller med fokus på den psykiska hälsan. Likaså behöver tillgängligheten till barnpsykiatrin öka. Vi anser att det är nödvändigt att vårdgarantin förändras. Målet är en köfri barnpsykiatri, som ett första steg vill vi ha en maxtid till besök inom barnpsykiatrin på 20 dagar och max 30 dagar för återbesök.”

 

SOCIALDEMOKRATERNA

” Vi har ännu inte satt våra exakta prioriterade frågor inför valet 2018, men, den socialdemokratiskt ledda regeringen gör många och omfattande satsningar inom området i budget för 2018. Dessa kan ses som våra prioriterade områden inför valet.

Våra prioriteringar: Åtgärder för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga. Införandet av ett stöd till kommuner för att stimulera deltagande i daglig verksamhet. Sänkt skatt för personer som får sjukersättning. Höjd garantinivå i sjukersättningen och förbättrar bostadstillägget för dessa personer. Många personer med psykiska funktionshinder får därmed en förbättrad levnadsstandard.

Insatser barns och ungdomars psykiska hälsa. Från 2017 förstärks barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) med 100 miljoner kr per år. Sedan 2016 pågår en riktad satsning på stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Denna satsning förstärks med ytterligare 250 miljoner kronor per år under perioden 2018-20. Det handlar om fler socialsekreterare, arbetsledare och administratörer som kan frigöra tid för socialsekreterarna. Det handlar även om kompetenshöjande åtgärder, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring.

Psykisk hälsa och psykiatri. Regeringen har tagit initiativ till förstärkningar av de pågående satsningarna på psykisk hälsa, med särskilt fokus på första linjens psykiatri för barn och unga samt psykiatrisk vård för vuxna. Bidrag till psykiatri föreslås öka med 500 miljoner kronor 2018 och beräknas öka med en miljard kronor per år 2019 och 2020 för detta ändamål.

Motverka psykisk ohälsa hos barn och unga. Regeringen avsätter ytterligare 50 miljoner kronor för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Regeringen beräknar att anslaget ökar med motsvarande belopp fr.o.m. 2019.

Habiliteringsersättning. Regeringen kommer från 2018 att införa ett bidrag med 350 miljoner kronor för att stödja kommunerna i deras arbete med att stimulera deltagande i daglig verksamhet, till exempel genom att införa eller höja en låg dagpenning. Kommuner som idag inte betalar ut habiliteringsersättning ska ha möjlighet att göra det och övriga ska kunna höja sina nivåer. Över 36 000 personer i hela landet deltar i daglig verksamhet och kan få del av satsningen.

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Personer som har sjukersättning (s.k. sjukpensionärer) och aktivitetsersättning får varken jobbskatteavdrag eller förhöjt grundavdrag på de inkomsterna, vilket innebär att de idag betalar högre skatt än såväl löntagare som ålderspensionärer (som fyllt 65 år vid årets ingång). Den här gruppen har ofta sämre ekonomisk standard än resten av befolkningen och det finns därför starka fördelningspolitiska skäl att sänka skatten för dem. Genom förslaget får en person med hel sjukersättning på garantinivå och genomsnittlig kommunalskattesats en skattelättnad på ca 1 600 kronor per år. För dem med högsta möjliga ersättning, och genomsnittlig kommunalskattesats, blir skattesänkningen ca 2 500 kronor per år. Uppskattningsvis 310 000 personer beräknas ha inkomst i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning 2018. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2018.

Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättning. Garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med 0,08 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. Förslaget om höjd garantiersättning innebär högre ersättning till 169 000 personer, varav 95 000 kvinnor och 74 000 män. Höjningen innebär, vid full garantiersättning, att ersättningen ökar med ca 300 kronor per månad. Av berörda personer befinner sig 62 procent bland de 20 procent i befolkningen med lägst inkomster.

Höjt bostadstillägg till personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs från den 1 januari 2018. Förslaget innebär att ersättningsgraden höjs från 95 till 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor, samt att taket höjs till 5 600 kronor, men då med en ersättningsgrad på 70 procent i intervallet över 5 000 kronor. Därtill föreslås att nivåerna för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå höjs i regelverket för särskilt bostadstillägg.”

 

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Vi anser att patienter ska ha rätt att fritt välja vårdgivare inom både öppen – och slutenvård. De ska också ha rätt att utredas inom vårdgarantins tidsfrist. Om hemlandstinget inte klarar detta ska alternativ ordnas i första hand genom hänvisning till en annan offentlig eller privat vårdgivare. Vår målsättning är en månadsvårdsgaranti, där vård garanteras inom totalt 30 dagar. Vid särskilt allvarliga diagnoser som hjärt – och kärlsjukdomar eller cancer ska maximal väntetid vara 14 dagar. Även inom Barn – och ungdomspsykiatrin ska maximal väntetid vara 14 dagar.

Inom psykiatrin finns idag endast 140 vårdplatser för barn och unga i hela Sverige och det finns landsting som inte har en enda vårdplats inom psykiatrin för unga personer. För att möta behovet fodras en utveckling och förstärkning av barn – och ungdomspsykiatrin samt fler vårdplatser.”

 

VÄNSTERPARTIET

”Vänsterpartiet anser att tillgängligheten till bra vård och stöd är den viktigaste frågan gällande psykisk ohälsa. Vården måste vara jämlik över landet så att alla som drabbats av psykisk ohälsa kan få samma förutsättningar till bra stöd. Att personer själva involveras i vården är också viktigt, egenmakt och inflytande är nyckelord för att människor som drabbats av psykisk ohälsa eller sjukdom ska kunna återhämta sig på bästa sätt.

För att vården ska vara tillgänglig vill vi att det satsas på en utbyggnad av behandling av psykisk ohälsa inom primärvården. Idag ser det olika ut i olika landsting och på olika vårdcentraler om behandling mot psykisk ohälsa kan erbjudas. Det bör finnas god tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet som kan erbjuda psykologisk behandling. Vi har i förhandlingar med regeringen fått igenom satsningar mot psykisk ohälsa i budgeten för 2018. Satsningen ska riktas till både den första linjens vård i primärvården och den specialiserade psykiatrin, för både barn och vuxna. Genom att satsa på primärvården kan remitteringar av enklare fall till den psykiatriska vården minska och väntetider till BUP kortas för de med behov av psykiatrisk vård. Satsningen ska således öka tillgängligheten till behandling av psykisk ohälsa för såväl enklare som svårare tillstånd. Satsningen är 600 miljoner 2018, 1,1 miljarder 2019, 1,1 miljarder 2020.

I en bra vård bör en helhetssyn på människan finnas. För den som drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. För att förbättra levnadsvillkoren är det viktigt med förebyggande insatser. Nedmonteringen av välfärdssystemen, framför allt sjukförsäkringen och bostadsbristen har drabbat dem med psykiskt ohälsa hårt. Det måste finnas tillgång till bostäder och arbeten med bra villkor. Sjukförsäkringen måste fungera, så att människor som blir sjuka inte stressas av sin ekonomi.

En helhetssyn innebär också att den som har andra problem än psykisk ohälsa, t ex somatisk ohälsa, ekonomi, bostad eller annat ska kunna få en samlad hjälp. Många insatser är utformade så att den som har andra problem eller behov i kombination med psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna. Vi anser att det är viktigt att ha tillgång till t ex kuratorer på vårdcentraler och inom psykiatrin som kan hjälpa människor med psykisk ohälsa att få hjälp med andra problem och samordna insatser. Det kan också handla om att se till att de får sina rättigheter tillgodosedda genom rätt myndighet. Man kan också behöva stöd i att få en bra rehabilitering för att komma tillbaka till arbetsplatsen eller nytt arbete. Att ge anhöriga stöd är också viktigt, vi vill se en lagändring så att kommuner och landsting blir skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga till dem med psykisk ohälsa.”