Aktuellt

”Oron finns alltid där, det får inte hända något”

I dag har personer som lider av psykiska besvär som depression sämre ekonomi än resten av befolkningen. Avslag från Försäkringskassan, minskade resurser till Arbetsförmedlingen och låga ersättningsnivåer skapar oro för många. En av dem är Magdalena Birgersdotter.

Psykisk ohälsa ger ofta dålig ekonomi. Men dålig ekonomi ger också ohälsa. För den som har ont om pengar är risken stor att oron tar över tankarna och vardagen.

Magdalena Birgersdotter är medlem i RSMH och hon berättar att stressen över privatekonomin är ett stort problem.

– Det räknas pengar hela tiden här. Det får inte hända någonting. Kylskåpet får inte gå sönder. Sambon är en vanlig löntagare och måste ha bil till jobbet, händer något kan vi inte köpa bensin. Kan inte han åka till jobbet får vi ännu mindre pengar, säger Magdalena och fortsätter:

– Det är på håret varenda månad att det ska gå runt.

Hon är dels sjukskriven från ett deltidsarbete som fritidsledare. Dels har hon sedan drygt tio år haft sjukersättning på 50 procent från Försäkringskassan. Den är låg, drygt 3 000 kronor i månaden efter skatt. Det är även stressigt att en del av inkomsten riskerar att försvinna, varannan månad skriver läkaren nya intyg som ska bedömas för att ge sjukpenning.

– Varje gång ett läkarintyg skickas in så vet jag inte om det blir godkänt. Nu till helgen går min sjukskrivning ut och jag vet inte hur det blir sedan. Det är så jobbigt, säger Magdalena Birgersdotter.

De politiska målen om sänkt antal sjukdagar per person har påverkar besluten hos Försäkringskassan. Det har bland annat kartlagts av SVT:s Uppdrag granskning. Personer med psykiatriska diagnoser hör till dem som drabbats värst.

Stress och dålig ekonomi gör det svårt att återhämta sig. Det kan också leda till isolering då många aktiviteter kräver pengar. Utan sociala nätverk är det svårare att må bra och att hitta jobb.

Det har blivit en del turer mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för Magdalena Birgersdotter. Hon tycker myndigheterna ger ett sämre stöd än tidigare. Att något hänt de senaste sju-åtta åren. Bemötandet har automatiserats och mötena är färre. Det gör att hon känner sig som en siffra, mer än en människa, i kontakterna med Försäkringskassan.

Magdalena minns hur det var när det fanns tydliga steg som följdes för att anpassa arbetet. Då var hon själv med i möten med alla aktörer som hade med hennes sysselsättning att göra.

– Samverkan är så viktig, att man verkligen lyfter det friska. Även om jag vet att jag har många begränsningar.

Arbetsförmedlingens utredning om arbetsförmåga visade att Magdalena kan arbeta ibland, och i så fall 25 procent med rätt förutsättningar, mycket anpassningar och en flexibilitet i jobbet.

Magdalena Birgersdotter fick den senaste praktiken avbruten av Arbetsförmedlingen när hon blev sjuk, något som kändes tufft för att hon helst ville komma tillbaka och jobba när hon mådde bättre. Tyvärr finns det ont om tid för fysiska träffar med handläggarna på Arbetsförmedlingen för att komma vidare.

Oron för att mista den låga sjukpenningen finns alltid där.

– Jag tänker till exempel på att jag äter mediciner och att det kan ge dålig tandhälsa. Då måste jag dra ut tanden för det är billigast. Det är jättekonstigt att tvingas göra det valet för att jag inte har någon bra ersättning från Försäkringskassan. Då har jag blivit en andra klassens medborgare.

Allt fler personer med funktionsnedsättning lever på försörjningsstöd från kommunen. Och gruppen människor med psykisk funktionsnedsättning har svagare ekonomisk ställning än personer med annan funktionsnedsättning. Det visar siffror och rapporter från SCB och Socialstyrelsen.

Det är i samhällsdebatten om den bristande välfärden som basinkomst kommit upp som ett politiskt förslag igen, bland annat i RSMH:s reformprogram.

– Jag vet inte om det är basinkomst det ska vara, men det behövs något sorts existensminimum för alla, och att ersättningarna räknas upp, säger Magdalena Birgersdotter.

Text: Anna Morin
Foto: privat