Mycket folk och viktiga ämnen på jubileumskonferensen

Mycket folk och viktiga ämnen på jubileumskonferensen

I år fyller Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, 50 år, vilket firas över hela landet i organisationens lokalföreningar. I Stockholm höll förbundskansliet en konferens som lyfte inflytande och egenmakt med unga i fokus. Medlemmar från hela landet kom och även representanter från myndigheter och andra organisationer.

En röd tråd genom hela konferensen var att personer med psykisk ohälsa måste få större delaktighet i vården och vid stödinsatserna som ges genom till exempel elevhälsan och socialtjänsten.

Först ut var Jimmie Trevett, RSMH:s förbundsordförande, som berättade om RSMH:s bakgrund som medborgarrättsrörelse där ledorden har varit kamp och kamratskap. Han ville tillägga att RSMH även bidragit till mycket kunskap. Under RSMH:s 50-åriga historia har riksorganisationen legat i framkant och förändrat psykiatrin och stödinsatser till det bättre. Till exempel har RSMH tagit fram insatsen Personligt ombud, som nu finns över hela landet och idag utvecklar RSMH metoder för att nå unga som mår psykiskt dåligt.

Därefter gick Anders Printz, kanslichef på Vårdförbundet, upp på scenen. Han har tidigare varit regeringens psykiatrisamordnare och dessförinnan arbetat som jurist på RSMH:s förbundskansli. Hans engagemang i frågorna började som anhörig till en person med psykisk ohälsa och genom denne fick han insyn att systemet inte var byggt utifrån individen. Även om hans anhörige numera får bra stöd, anser han att dagens system har så många fel att det borde stöpas om och byggas upp från grunden. Istället för att skapa regler om samverkan, tillgänglighet och valfrihet som bara byggs ovanpå på ett felaktigt bygge, så borde brukarens erfarenhetskunskap styra utvecklingen, anser Anders Printz.

Loes Vollenbroek, representant för RSMH Trelleborg, pratade först om sin egna psykiska ohälsa och hur hon idag har återhämtat sig med rätt medicin, rätt dos och en struktur på vardagen som gör att livet är stabilare än någonsin. Därefter kom hon in på att hon har jobbat i Region Skåne för att bidra med just sina erfarenheter av psykisk ohälsa, och hur detta kan bidra till att insatserna blir bättre anpassade för dem som mår psykiskt dåligt.

Även Anna Burston, chef för Socialpsykiatrin i Lund, tog upp att brukarens erfarenheter är viktiga att ta till vara, och att hon som chef har ansvar för att personalen faktiskt jobbar med så kallat case management. Ett sätt att få personalen dit kan vara genom lönesättning, att helt enkelt ge högre lön till dem som kan visa att de involverar brukaren så att denna blir medbestämmande i besluten.

En metod för att vara säker på att patienten/brukaren involveras fullt ut är så kallat delat beslutsfattande, vilket Ulla-Karin Schön, forskare och docent på Dalarnas Högskola, pratade om. Delat beslutsfattande innebär att patienten/brukaren är medbestämmande i alla insatser som hen får av samhället, och inte bara får information om vad som ska hända, utan ges möjlighet att påverka och utforma besluten. Något som ofta hindrar införandet av delat beslutsfattande är att personal tror att patienten inte vill vara delaktig, trots att all forskning visar att patienten visst vill det.

På eftermiddagen övergick konferensens fokus till unga med psykisk ohälsa. Markus Nordenberg, chef för elevhälsan i Sundsvall, berättade om hur Annika Bostedt och Malin Bostedt från RSMH besökte elevhälsan för att fråga om de ville samarbeta med RSMH.

Syftet med projektet är att eleverna med psykisk ohälsa ska uppnå sina mål i skolan och hur personalen öka deras delaktighet och inflytande. Ett sätt att stötta eleverna har varit att ha skolan öppen på loven och kan få hjälp av frivilliga lärare antingen via sociala medier eller i skolan. Dessutom är det viktigt att på ett tidigt stadium ge hjälpmedel och anpassningarna för att eleverna inte ska komma efter i skolan, och även öka kunskapen om psykisk ohälsa i skolan.

Malin Bostedt, projektledare på RSMH, pratar om metoden Supported Education, som har varit väldigt framgångsrik i projektet i Sundsvall och även i RSMH:s tidigare projekt Ung Kraft och Unga som Resurs i Arbetslivet. Den går bland annat ut på att söka upp ungdomarna, stötta dem till att vilja komma vidare och att välja stöd så att de kan klara av studierna. Stödet erbjuds både individuellt och i grupp där de unga får träffa andra i samma sits som de själva.

Därefter berättade Emma Wiklund, som själv fått hjälp i RSMHprojektet, om hur hon började må dåligt och började skolka, för att sedan må ännu sämre och knappt kunde ta sig hemifrån. Men tack vare stödet från Annika Bostedt i RSMH lyckades hon sakta men säkert slutföra sina studier och ta studenten.

Ett annat sätt att stötta unga så kallade ”hemmasittare” kan vara via dataspel, menade Katarina Waern, CEO på Swedish for Professionals – Lifecensr, som just nu jobbar med att ta fram ett spel i en app som RSMH:s medlemmar kommer att ha möjlighet att testa någon gång efter årsskiftet. Spelet utspelar sig på mars, men i spelet är sociala möten och samspel invävda. Katarina Waern hoppas att de som spelar spelet får träning i att mingla och nätverka liksom gå på intervju och ha möten, vilket är viktig för att kunna delta på till exempel arbetsintervjuer i verkliga livet.

Annika Bostedt, projektledare för ESF-projektet SECiSO pratade om framgångsfaktorer för att hjälpa unga med psykosociala problem att fortsätta skolan eller komma tillbaka till studier eller arbete. Hon menade att skolans förhållningssätt till dessa elever måste ändras från att integrera dem till att inkludera dem så att skolan blir tillgänglig för alla.

Moderator var Susanne Rolfner Suvanto, legitimerad sjuksköterska.