Aktuellt

Minskande trend för personliga ombud oroar

Idag är antalet kommuner med personligt ombud för personer med psykisk ohälsa, PO, färre än de var för tio år sedan. Ett stort tapp skedde efter 2019 och då särskilt hos kommunerna i Örebro län. I Sydnärke är det tydligt att tidigare PO och ansvarig på Kumla kommun har olika syn på vilket stöd som personer med psykisk ohälsa behöver.

Mellan åren 2019 och 2020 lade 13 kommuner ned sin verksamhet med personligt ombud, PO. Antal personer som fick hjälp minskade samtidigt med 530 klienter i hela Sverige, enligt Socialstyrelsens statistik. Numera saknar 43 av landets 290 kommuner en PO som har i uppdrag att stå på personer med psykisk funktionsnedsättnings sida i kontakten med omvärlden.

I Sydnärke förlorade fem kommuner sina PO år 2019. Det var Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Lekeberg som delade på två personliga ombud från år 2001. Större delen av tiden var PO stationerade och anställda i den största kommunen i Sydnärke, som är Kumla.

På Kumla kommun arbetar Malin Bäcklund som verksamhetschef för IFO, individ- och familjeomsorgen. I en tjänsteskrivelse till politikerna den 31 oktober 2019 skriver hon och socialchef Gabriella Mueller Prabin att verksamheten med PO fyllt sitt syfte och inte längre når rätt målgrupp, och föreslår att man lägger ned verksamheten.

Vad var den största orsaken till att Sydnärke lade ned PO?

– Vi såg att det fanns flera verksamheter som jobbar med målgruppen och vi behövde fokusera och satsa på de verksamheterna, säger Malin Bäcklund.

Har ni utvärderat vad som hände klienterna efter att ni lade ned PO?

– Nej, men vi jobbar med klagomål och synpunkter och har inte fått in något sådant. Och vi har inte hört från verksamheterna att de inte fått något stöd.

Vad säger du om att det inte är en röststark grupp?

– Det är svårt, för hur kan man utvärdera på andra sätt? Men i de kanaler och system vi har för klagomål har inget kommit fram.

Men du kan förstå att tidigare PO och brukarorganisationer tycker det är viktigt med just PO? Att PO har en särskild funktion?

– Ja, det är alltid en avvägning, men det handlar om hur vi ska använda skatte- medlen så att de ger den bästa insatsen. Att inte ha för många verksamheter, utan att satsa på verksamheter där vi kan ge så effektivt stöd som möjligt.

Finns det någon chans att Sydnärke får PO igen? Vad skulle krävas för det?

– Det är inte min sak att bestämma, så det är svårt att svara på. Som jag ser det så krävs det att vi identifierar ett behov och just nu har vi inte det. Men det kan vara som med allt, saker förändras i samhället och man kan behöva ta ett nytt beslut, säger Malin Bäcklund, verksamhetschef Kumla kommun.

Heléne Ärlegård var en av två PO i Sydnärke i 18 års tid och hon håller inte med om att verksamheten nådde fel målgrupp när den lades ned.

– Den synen delar vi inte. Men vår tidigare chef hade slutat och det kom en som inte hade samma kunskap. Målgruppen vi nådde var inte fel, vi hade aldrig gått ifrån grundkriterierna psykisk ohälsa och psykiatrisk diagnos.

– Jag tror att man ville göra ett omtag och hitta andra kommunala lösningar.

Heléne Ärlegårds erfarenhet var att PO inte fick ha en dialog med kommunen innan verksamheten lades ned. De begärde möte med socialchefen och bad att få medverka på socialnämndens möte inför beslutet men fick kalla handen. Under hösten 2019 togs beslutet och PO fick försöka hinna att meddela brukarna, och kommunicera kring fullmakter med mera, innan årsskiftet då funktionen skulle upphöra. Idag jobbar Heléne på kommunen med andra uppgifter och ibland hör de forna klienterna av sig.

– Vi har en nedskuren socialpsykiatri i Kumla. Nu får människor företräda sig själva mot kommunen och i vårdkontakter. Man kanske inte har den orken, att föra sin egen talan. De blir av med ersättningar, riskerar att bli hemlösa och de bitarna när de inte förmår att söka det de har rätt till, säger Heléne Ärlegård och fortsätter:

– Jag har ställt upp som referens till Försäkringskassan och vårdkontakter i vissa fall, men annars har jag försökt att inte kliva in i det. Jag får hänvisa till servicecenter. Det finns ju få professioner som PO som kan vara en lots i systemet.

Anser du att behovet består?

– Ja. Och många fler behöver hjälp, säger Heléne Ärlegård.

Trenden med färre PO oroar även Gertrud Magnusson som är ordförande för YPOS, Yrkesföreningen för personligt ombud i Sverige.

– Det blir en fråga om ojämlikhet när det ser så olika ut i landet. PO arbetar på uppdrag av en enskild individ, så blir det färre ombud tycker jag att det är en demokratifråga. Vi påverkar det som kallas brukarinflytande, och människors egenmakt, säger Gertrud Magnusson och fortsätter:

– Vi stöttar klienten och försöker hitta en lösning, och lyfter återkommande problem med regelverken. Personligt ombud kan ju till exempel inte skaka fram lägenheter, men vi kan påtala hur det ser ut.

Under sommaren debatterade YPOS tillsammans med NSPH, där RSMH är en av 13 medlemmar, för ett ökat statligt stöd till kommunernas PO. Det statliga ekonomiska anslaget låg stilla i nästan 20 år för att höjas något 2019. Idag har 18 av 20 län väntetid för att få hjälp av PO.

Text: Anna Morin

Fakta Personligt ombud, PO

Det finns 340 personer som arbetar som personligt ombud, PO, i 247 av Sveriges 290 kommuner.

Ombuden är ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten syftar till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva ett mer självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika villkor.

PO arbetar på den enskildes uppdrag och kostar inget. De arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare. Ombuden är anställda av kommunen.

Källor: YPOS, Yrkesföreningen för Personligt Ombud i Sverige, och Socialstyrelsen.