Omkring tio procent av alla män i höginkomstländer drabbas någon gång under sitt liv av depression eller ångestsjukdom. Men det är många som inte söker hjälp. Tidigare forskning visar att mansnormer kan vara en delförklaring till att män söker vård för psykisk ohälsa i mindre utsträckning än kvinnor.
– Jag ville därför undersöka om män jämfört med kvinnor möter fler hinder på olika stadier i vårdsökningsprocessen och även titta på skillnader inom gruppen män, säger Sara Blom, som är sjuksköterska och nyligen har disputerat på ämnet.
Färre män upplevde vårdbehov vid depression
Avhandlingen bygger på svaren från enkätundersökningar som genomförts i Västra Götalands- och Stockholmsregionen 2008, 2009, 2014 och 2019. Totalt ingick 8 700 personer i avhandlingens olika delstudier – knappt hälften var män. Huvudfrågorna var hur man mådde, om man upplevt behov av vård, om man i så fall sökt vård och om man var nöjd med den vård man fått. Av de män som hade symtom på depression tyckte 40 procent att de inte hade behov av vård, jämfört med 25 procent av kvinnorna. Och även om de själva tyckte att de hade ett behov av vård var det vanligare att män inte sökte vård jämfört med kvinnor: 36 procent av männen, jämfört med 26 procent av kvinnorna.
Män var också i något högre grad missnöjda med vården de fått: 29 procent av männen jämfört med 23 procent av kvinnorna.
– Vi såg också skillnader inom gruppen män: män som inte studerat på högskolenivå och de som hade en låg kunskapsnivå om psykisk ohälsa var minst benägna att söka vård.
Negativ attutyd till depression
Vidare visar avhandlingen att män har mer negativa attityder till andra med depression än vad kvinnor har: fler män än kvinnor tyckte till exempel att depression inte är en riktig sjukdom och angav att de inte skulle anställa en person som de visste varit deprimerad. Män var också mer skeptiska till sjukskrivning för en person med symtom på depression.
– Resultaten visar tydligt att stora grupper av män inte kommer i kontakt med vården. Eftersom män möter hinder längs alla steg i vårdsökningsprocessen är det många som faller bort och inte får vård som de behöver. Det skulle kunna leda till mer allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa, till exempel alkoholproblem och självmord.
Sara Blom anser att vården behöver hitta nya sätt att nå dessa män, till exempel genom att öka förtroendet för vården och arbeta mer uppsökande.
– Man behöver också jobba brett med insatser i skola, arbets- och föreningsliv för att öka kunskapen och minska negativa attityder, men kanske även utforma riktade insatser till grupper av män som är särskilt skeptiska till vård.
Mådde dåligt i flera år
Oskar Bergek är 22 år gammal. Han mådde psykiskt dåligt i flera år innan han valde att söka hjälp i 16-årsåldern.
– Jag skämdes, vågade inte berätta för någon hur jag mådde. Men när jag väl valde att söka hjälp på bup kändes det väldigt skönt att få ventilera hur jag mådde, en fantastisk känsla när jag hållit det hemligt i så många år.
Oskar är nöjd med den vård han fick: antidepressiv medicin och samtal hos psykolog.
Text: Inna Sevelius
Foto: Wikimedia Commons
Mejla din postadress till rsmh@rsmh.se, märk mejlet Provex Revansch.
Det här är en artikel från RSMH:s medlemstidning Revansch. Nyhetsrapporteringen i Revansch ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och utformas enligt journalistiska principer samt enligt de etiska publicitetsreglerna för press, radio och TV.