Stöd vårt arbete!

I mer än 50 år har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa motarbetat fördomar och stöttat våra medlemmar till ett värdigt liv.

När du blir medlem hjälper du oss att ta en större plats i debatten och vår chans att påverka blir därmed också större. Ditt medlemskap hjälper oss att hjälpa! Ju fler vi är, desto mer kan vi åstadkomma!

Aktuellt

”Känsligheten är en superkraft som gör mig sårbar”

Det har tagit ståupp-komikern och författaren Zinat Pirzadeh ett helt liv att våga visa sig svag och be om hjälp. Hennes må bra-recept är att ha överseende med sina misslyckanden – och att klä sina känslor i ord.

 

När Zinat Pirzadehs äldsta son Armand en dag sa ”mamma, du har ett bra liv nu, du behöver inte längre överleva, du måste även våga leva” fick hon en tankeställare. Hon insåg att han hade rätt. Hon var trygg och omgiven av kärleksfulla människor. Hon hade en blomstrande karriär som författare och ståupp-komiker. Det liv hon skapat sig i Sverige skulle hon, som kvinna, aldrig haft i hemlandet Iran.

Så varför såg hon allt som en kamp för att överleva? Varför var hon så rädd för att tappa kontrollen?
— Före revolutionen i Iran 1979 levde vi ett fritt och bra liv. Efteråt blev min begåvade, vackra mamma djupt deprimerad. Hon antydde ofta att hon kanske inte skulle finnas kvar när jag och min bror kom hem från skolan. Det skrämde oss, vi var ständigt oroliga för henne. Min bror sa ibland att han nästan hoppades att hon skulle försvinna så att vi äntligen kunde få ro. Det har påverkat mig mycket. Jag var den starka och duktiga. Jag tillät mig aldrig släppa på kontrollen och bara vara barn, säger Zinat Pirzadeh.

Hon berättar att hon var 32 innan hon tillät sig att känna sig hänförd och ta emot en kram av sin partner. Trots att hon då redan hade bott tio år i Sverige vågade hon inte släppa fram sina innersta känslor, eftersom hon så länge hade tryckt undan dem. Samtidigt tyckte hon att det var konstigt att svenskarna inte var gladare.
— Jag trodde att alla skulle vara jätteglada eftersom livet här är bra, med demokrati för alla. Med tiden förstod jag att många svenskar även är ensamma. Vi har det materiellt bra. Men saknar ibland det medmänskliga, säger Zinat Pirzadeh.

Hon beskriver sig själv som en positiv och öppen person, men som på grund av svåra erfarenheter periodvis har känt sig deprimerad och ledsen.
— Jag är väldigt känslig, det är min superkraft. Men känsligheten och tron på kärleken och det goda i människor gör mig också sårbar. Jag har flera gånger satsat på relationer som inte har varit bra för mig, säger Zinat Pirzadeh.

Hon berättar om destruktiva förhållanden med män som har haft olika typer av missbruk och där hon har tagit på sig att rädda honom och förhållandet. Hon är typiskt medberoende och har gjort allt för att utåt dölja att hon levt i en lögn. Till slut har hon nästan tappat bort sig själv och sina egna behov.

Zinat Pirzadeh nickar och drar handen genom sitt långa, svarta hår.
— Så är det. Jag har haft svårt att be om hjälp och att släppa taget om den som gör mig illa. Jag har blivit rädd om allt känns för bra. Oro känner jag däremot igen. Därför har jag gått i medberoende-terapi. Jag förstår att mitt medberoende började redan i barndomen i Iran, när mamma blev sjuk. Det beteendet, att alltid vara den omhändertagande och starka, har jag tagit med mig in i förhållanden. Det är ingen slump att jag fastnat för män som behöver ”lagas”.

Idag ser Zinat Pirzadeh sin del i allt som händer henne och tar ansvar för det.

Hon är aktuell med en ny bok, ”Vinterfjäril.” Den handlar bland annat om flykten från Iran och mannen hon tvingats gifta sig med. Men hon är medveten om att lyckan är svårfångad. Saker händer i livet.

Hon berättar hur döden ständigt var närvarande under uppväxten i Iran. Flera närstående drabbades av krigets grymheter. Några tog sina liv. Hennes mor hörde inte till dem. Hon är i dag över 80.
— Liv och död kan jag hantera. Men mina erfarenheter av psykisk ohälsa är svårare. Jag har känt mycket skuld och har haft svårt att frigöra mig och välja en egen väg i livet. För mig har det känts jätteviktigt att vara närvarande för mina tre barn, säger Zinat Pirzadeh, som numera har försonats med smärtan hon genomlevde som barn.

Att hon trots allt är en glad person tror hon beror på att hon har förmågan att uttrycka sina känslor i ord. Både i text och på scenen.
— Att erövra det svenska språket har varit en befrielse och en nyckel till att må bra, säger Zinat Pirzadeh.

Text: Maria Zaitzewsky Rundgren
Foto: Nicklas Thegerström

Fakta

Namn: Zinat Pirzadeh
Ålder: 53
Familj: Barnen Armand, 32, Caspian, 14 och MahBanoo, 8
Gör: Författare, skådespelare och ståupp-komiker. Aktuell med ”Vinterfjäril” (Piratförlaget) och nya showen ”Kåt, glad och otacksam” (Bokastandup.se)