Aktuellt

I väntrummen

Ylva Kristina Larsson har skrivit en dikt om tillvaron i psykiatrins väntrum där möten uppstår och erfarenheter utbyts.

Det är där det händer.
I väntrummen.
Det är där möten uppstår.
Öden länkas.
Och insikt uppstår.
Liknande erfarenheter och situationer.
En annan verklighet mitt i verkligheten.
I väntrummen.

Det är inom psykiatrins väntrum jag menar.
Både inom öppen och slutenvården.
Vi får ta hand om varandra.
Medan vi väntar.
Och vi gör det med största respekt.
Det är sällan nån osämja uppstår där.
Och om det händer så är det oftast nåt agerande i affekt.
Kanske en glimt av en flashback.
En igenkänning.
Något skrämmande.
Något påminnande.
Någonting som orsakar en omedelbar reaktion.
Annars är det lugnt i väntrummen.

Personalen på bygget lyser med sin frånvaro dock och det känns inte alltid bra.
Ibland är det oroligt.
I väntrummen.
Och då sprids en obehaglig stämning som får alla ur kurs.

Vi är där av samma anledning men olika orsaker.
Vi delar en tyst historia av samhörighet.
Vi finns.
Tillsammans.