När den engelska rapparen Dave kommer in på scenen möts han av ett högt jubel. Publiken älskar honom. Den 23-åriga rapparen verkar tagen över responsen på Fållan i Stockholm den här annars kyliga marskvällen. Han säger att »utan er vet jag inte vem eller var jag hade varit!«. Kanske beror den starka kärleken han möter inte minst på han vågar visat sig sårbar och talar öppet om psykisk ohälsa. Hela hans genombrottsalbum »Psychodrama« är döpt efter en terapiform som används i fängelser (båda hans storebröder sitter inne).
I inledningsspåret »Psycho«, som han gör den här kvällen, rappar han om hur han brottas med bipolaritet och: »If you’re looking for a psycho/you’ve got one«. Han säger också att självmord inte kommer få smärtan att försvinna – utan bara flytta den vidare. En psykologs röst vägleder mellan spåren på skivan. I en intervju häromåret sa han: »Psykisk hälsa är en verklighet och den måste tas om hand precis som den fysiska hälsan«.
Den unge lyrikern från södra London är inte den enda rappare som de senaste åren skrivit om att brottas med inre demoner. Hiphop anklagas ofta för att glamorisera våld, brott och sexism. Inte minst i Sverige där diskussionen om gangsterrap och kriminella gäng har diskuterats intensivt. Men det är bara en bråkdel av genrens spännvidd.
En studie vid University of North Carolina har visat att antalet hiphop-låtar om psykisk ohälsa mer än fördubblades 1998–2018. Många av de låtar forskarna analyserat handlar om ångest, depression och självmord. Eftersom genren ofta innehåller uppriktiga och osminkade skildringar av vad artisterna upplever så är det inte så konstigt.
Världens kanske mest berömda rappare Kanye West skrev med illgröna bokstäver på omslaget till albumet »Ye«: »I hate being bi-polar, it’s awesome«, vilket gjorde hans diagnos känd för världen. Den nu avlidna rapparen Lil Peep beskrev i sina texter hur han kämpade med depression. Amerikanska Angel Haze har bland annat berättat i sin musik om traumatiseringen efter att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp som barn. Lil Wayne har berättat hur han varit beroende av ångestmedicinen Xanor och som ung försökte ta sitt liv. Superstjärnan Jay-Z har talat om hur det borde finnas terapeuter i varje skola.
Dokumentären »In my head« handlar om svenska rapparen Yung Lean. Där beskrivs bland annat hur han får ett samanbrott och hamnar på en psykiatrisk akutmottagning i USA. Han får senare diagnosen bipolär sjukdom. Flera av hans texter handlar om ångest och bottenlöst mörker.
Det här är inget nytt fenomen. Ända sedan genrens barndom har dåligt psykiskt mående varit ett tema som återkommit. Geto Boys, 2Pac och The Latin Kings är bara några äldre exempel.
Hiphop har en möjlighet att nå en grupp som riskerar att gå under radarn när det gäller psykisk hälsa: unga, svarta män. Många av dem har haft en tuff uppväxt där fattigdom, rasism, segregering, polisvåld och droger varit vardag. Statistik från Storbritannien visar att det är 17 gånger större risk för svarta män jämfört med vita att få allvarlig psykisk ohälsa. Den engelska rapparen Konan har sagt att han tror att många av hans barndomskompisar idag lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, på grund av allt de varit med om.
Två brittiska läkare – och många hiphop-fans – har upptäckt att musiken är ett utmärkt sätt att starta samtal med unga om hur de mår. Därför har de startat projektet och hemsidan »Hip hop psych«.
Tillbaka på Daves konsert på Fållan är stämningen fortsatt varm och intensiv. I den fullsatta lokalen dånar basen mellan väggarna och fansen vevar med armarna. Emellanåt lyser en skog av filmande mobiltelefoner upp mörkret. »Everyone is special in this place!«, ropar en rörd Dave. Den unga publiken sjunger med i stort sett varenda rad i de ordrika och komplexa texterna. Det är tydligt att den här musiken är deras liv.
Text: Magnus Säll
Foto av rapparen Dave: Pressbild Luger
SPELLISTA
Spellista utifrån i artikeln nämnda artister med flera – låtar där psyket står i fokus.
Det här är en artikel från RSMH:s medlemstidning Revansch. Nyhetsrapporteringen i Revansch ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och utformas enligt journalistiska principer samt enligt de etiska publicitetsreglerna för press, radio och TV.
Vill du ha ett gratis provexemplar av Revansch? Mejla din postadress till rsmh@rsmh.se, märk mejlet Provex Revansch.