I Norge har FACT-modellen, med anställda från kommun och specialistsjukvård som jobbar tillsammans i uppsökande team, utvärderats under två år. Resultaten visar att deltagarna upplever ett större sammanhang och bättre livskvalitet. De har en bättre situation i boendet, mer meningsfulla
aktiviteter, bättre funktionsförmåga och minskade symptom. Att teamen jobbar flexibelt och att det blir långsiktiga relationer tycker deltagarna är viktigt.
Antalet tillfällen som personer läggs in i den psykiatriska heldygnsvården minskar inte med FACT, enligt den norska studien. Däremot minskade antalet dagar med en tredjedel och det är nästan bara hälften så många som läggs in med tvång. Nu har det norska hälsodepartementet startat försök med FACT-team för ungdomar.
Också i Sverige sprids modellen och den finns inom alla psykosteam i Västra Götalandsregionen och i 13 psykosteam i region Skåne. Också allmänpsykiatrin i Helsingborg använder FACT. Mikaela Javinger, som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är peer-support i ett av de två teamen där.
– De flesta av våra deltagare har haft många vårdkontakter och många känner sig besvikna på vården. Nu känner de sig trygga i att vi arbetar långsiktigt och hinner lära känna varandra. De behöver inte vara rädda för att de ska bli bättre eller sämre och därför förlora kontakten med oss. Man ska våga prova nya saker utan att vara rädd att misslyckas, säger Mikaela Javinger.
Hon tycker om att modellen har fokus på återhämtning och att det finns en helhet.
– Psykiatrin och mediciner har sin roll, men vi blundar inte för att andra roller är lika viktiga i livet; det sociala, relationella, existentiella, ekonomiska och fysiska, säger hon.
Av: Anna Fredriksson