Det finns numer gott om forskning som visar de positiva hälsoeffekterna av yoga, också på den psykiska hälsan. Göran Boll, internationellt certifierad yogaterapeut, har medverkat i ungefär 90 procent av den forskning på yogans hälsoeffekter som bedrivits i Sverige de senaste 20 åren. De flesta är studier vid Karolinska Institutet, Karolinska sjukhuset och Danderyds sjukhus och har inriktning mot smärta eller hjärtproblem. Men ett par studier har gjorts vid Nora vårdcentral om yoga och psykisk ohälsa hos primärvårdspatienter. Den ena studien visade att ett pass i veckan med yoga räckte för att ge signifikanta positiva effekter på oro och ångest. Också när det gällde depression såg resultaten mycket lovande ut, då det gick att se att de som deltog i yogan fick minskade symtom.
– Tendenserna var mycket tydliga. Yoga har generellt positiva effekter. Utövarna får mindre eller färre symtom samtidigt som de får en mer avspänd upplevelse av tillvaron, säger Göran Boll.
Göran Boll har startat och spridit den specifika formen MediYoga, som är en mjuk, fysisk yoga. Den innefattar djupavslappning, andningsträning, fysiska övningar och meditation och är en yogaform som passar alla, enligt honom:
– Den fungerar för små barn såväl som för 90-åringar.
Denna yoga har fått stor spridning och används idag på 250 sjukhus och vårdcentraler i landet. Sofia Isaksson i Hässelby har gått på medicinsk yoga ungefär 15 gånger, på sitt vanliga gym i Vällingby. En instruktör håller i entimmespassen på söndagskvällar, då de börjar med avslappning och ”att bara vara”. De gör mycket stretchövningar, fokus är på här och nu. Många av rörelserna är gjorda för att vara både meditation och andning, berättar Sofia.
– Jag tycker att det är jätteskönt. Man kommer därifrån efteråt och är helt avslappnad och mår väldigt bra. Det behövs en sorts ”tillåtelse” för att bara vara här och nu, att ta hand om sig, att slappna av och känna efter. Annars är det så mycket annat runt omkring en hela tiden, säger Sofia Isaksson.
Gunnar Zetterman i Stockholm är 70-plussare, men han var i 20-årsåldern när han kom i kontakt med yoga första gången och lånade böcker av ren nyfikenhet. Det som fanns då var främst hathayoga, en klassisk indisk yogaform som fokuserar på kroppspositioner och andningsövningar. I 40-årsåldern blev han akut sjuk i tvångssyndrom. Genom företagshälsovården blev Gunnar Zetterman erbjuden kundalini-yoga, också en klassisk yogaform.
– Oavsett vad du bedriver för fysisk aktivitet så verkar det höja serotoninnivån. Du kan ta en promenad i en timme eller gå på ett gym och lyfta skrot. Det som tillkommer med yogan, och som jag tycker är bra, är att den lägger fokus på andningen. Det slarvas ofta med andningen. Många av oss bröst-andas i stället för att djupandas. Detta får man lära sig i yogan, säger Gunnar Zetterman.
Yogan utövar han i hemmet numer, då han gått flera kurser tidigare och även köpt en del litteratur i ämnet.
Text: Elin Engström
Foto: Jenina Nebolsina/Pixabay