Cirka 40 procent av de drygt 10 000 personer som svarade på enkäten uppgav att de själva hade upplevt psykisk ohälsa. De flesta förknippade psykisk ohälsa med depression, ångest, stress och att må dåligt men begreppet psykisk ohälsa kan omfatta allt från lättare tillstånd av oro eller nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd.
Föreställningar om negativa konsekvenser av psykisk ohälsa
En hög andel (64–80 procent) svarade att de tror att psykisk ohälsa gör det svårare att bilda familj, få vänner, få en anställning och göra karriär. Många svarade även att det är svårare att hyra bostad (47 procent) och få sjukvård (37 procent) vid psykisk ohälsa.
Svårt att prata om psykisk ohälsa
Nästan hälften uppgav att de tycker att det skulle kännas svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa. Detta var särskilt vanligt i den yngsta åldersgruppen, trots att yngre oftare hade mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa. Detta kan enligt Folkhälsomyndigheten vara kopplat till allmänhetens uppfattning om att psykisk ohälsa får stora konsekvenser i livet, vilket kan leda till att många drar sig för att berätta att de mår dåligt.
Hela Folkhälsomyndighetens rapport finns att läsa här.
Snacka om psykisk ohälsa
I RSMH:s satsning #snackapsykiskohälsa från 2021 uppmuntrade vi människor att snacka om psykisk ohälsa i sociala medier. Vi vill bryta alla existerande tabun och de felaktiga föreställningar som finns om psykisk ohälsa. Vi vill se ett samhälle där man med samma lätthet som vi pratar om snuva, kan prata om ångest, utmattning eller annat. En psykiatrisk diagnos är något man har, inte något man är.