Det nya betygssystemet

Sedan den 1 juli 2012 började en ny läroplan att gälla med nya ämnesplaner och kunskapskrav för vuxenutbildningen. Detta innebär att om du har gått i ett gymnasium eller studerat på komvux till och med vårterminen 2011 kommer du komma in i ett nytt program- och kurssystem där en ny betygsskala finns.

Skillnader mellan de gamla och nya läroplanerna

Om man går tillbaka till den gamla läroplanen från 1994 så framgår det att alla gymnasieprogram ger behörighet för studier vid högskola eller universitet. Den nya läroplanen som började gälla från den 1 juli 2012 grundar sig istället på att endast de program som är studieförberedande ger behörighet att söka till universitet och högskola.

Det finns sex studieförberedande program i det nya gymnasiet:

  • Ekonomiprogrammet
  • Estetiska programmet
  • Humanistiska programmet
  • Naturvetenskapsprogrammet
  • Samhällsvetenskapsprogrammet
  • Teknikprogrammet

Om man tar examen på ett av dessa program får man alltså grundläggande behörighet för högskolestudier.

Ämnesindelning

De ämnen som behandlas på gymnasienivå delas numera in i grupperna

  • Gymnasiegemensamma ämnen(Före detta kallat Kärnämne)= Dessa ämnen läser alla, men där man studerar olika antal kurser inom ett ämne beroende på program. Detta kan exempelvis vara Svenska 1 på ett yrkesprogram och Svenska 1, 2 och 3 på ett studieförberedande program.
  • Programgemensamma karaktärsämnen
  • Inriktningar
  • Programfördjupningar
  • Individuellt val
  • Gymnasiearbete

Nya ämnesplaner

De gamla kursplanerna har numera ersatts av ämnesplaner. Ämnesplanerna beskriver ämnets syfte och hur man skall kunna använda sin kunskap i ämnet. Även dess centrala innehåll beskrivs.

Man har ersatt beteckningarna A-, B-, C-, D- och E-kurs till sifferbeteckningar på kurserna. Vissa kurser har även nya namn som exempelvis kurserna ”Litteratur” och ”Skrivande” som tillhör Svenskaämnet vilket består av följande kurser:

Svenska 1

Svenska 2

Svenska 3

Litteratur

Retorik

Skrivande

De kurser med kursivtext är valbara kurser och finns på enbart vissa program.  Det kan även tilläggas att många kurser har ersatts från 50 poängskurser till 100 poängskurser varav Svenska 3(gamla C) är ett exempel på. Kursens innehåll är lik det gamla men kursen har både fördjupats och breddats.

 

Naturkunskap i sin tur har också fått en annan typ av kursbeteckningar

Naturkunskap 1a1

Naturkunskap 1a2

Naturkunskap 1b

Naturkunskap 2

 

Eftersom kursplanerna är nyskrivna kan man inte ta förgivet att innehållet i exempelvis kurs A i ett ämnet är jämförbart med kurs 1 i samma ämne. När innehållet i en kurs har ändras så påverkas även kunskapskraven inom kursen vilket kan innebära att du eventuellt behöver börja på kurs 1 i ett ämne fastän du har ett betyg från en A kurs i de fall som  innehållet består av stora förändringar.

En ny betygsskala

Betygsskalan är förändrad. Förut gav skolan betygen IG, G, VG och MVG. Numera har man övergått till betygen F, E, D, C, B och A, där A är högsta betyg och F är underkänt.

 

Uppgifterna hämtade från Perme, Lilian. 2011. Studera som vuxen- en handledning.  1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Mål och riktlinjer enligt läroplan från 2011

” Mål
Det är skolans ansvar att varje elev
• på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven
för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar
nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet,
• på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet
att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har
tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller
• som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för
fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden.
Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller
annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan
eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella
studieplan
• tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda
dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv,
• kan använda sina kunskaper som redskap för att
– formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem,
– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och
– lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit till sin egen förmåga,
• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till
kunskap, självinsikt och glädje,
• kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för
estetiska värden,
• har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa,

• har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och
västerländska kulturarvet,
• har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
• har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna,
sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhällsoch
arbetsliv,
• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för
att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
• har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma
skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv,
• kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån
perspektivet hållbar utveckling, och
• kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för
kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. ” Ur Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.