Behandling och stöd

Diagnos och behandling

Vid utmattningssyndrom ska man ha haft symptom på utmattning under minst två veckor med en eller flera stressfaktorer, som till exempel att man varje dag haft koncentrationsstörningar eller minnesstörningar, svårigheter att hantera krav eller klara av saker under tidspress. Känslomässig labilitet eller instabilitet och sömnstörningar hör också till, liksom att man känner sig fysiskt svag. Någon eller några av dessa symptom ska samtidigt ha pågått under en längre tid, cirka sex månader. Andra kännetecken vid utmattningsdepression är psykisk och fysisk trötthet och att man inte är lika företagsam som tidigare.

Det är viktigt att andra sjukdomstillstånd inte förbises som till exempel egentlig depression och somatiska sjukdomar som diabetes, hypothyreos (fel på sköldkörteln), kronisk obstruktiv lungsjukdom (”rökarsjukan”), hjärtkärlsjukdom och B12-brist.

Ännu finns inga större vetenskapliga studier som kan bekräfta vilka behandlingsmetoder som fungerar bäst. Den kunskap som finns visar dock att det är viktigt att det läggs upp en behandlingsplan så snabbt som möjligt med avspänningsövningar, stresshantering och fysisk träning. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har för många visat sig ha positiv effekt och för en del har även antidepressiva läkemedel varit till hjälp.

Psykoterapi och läkemedel

Det finns olika former av psykoterapi som till exempel kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi, där den förra koncentrerar sig på att förändra negativa tankemönster och reaktioner medan den senare också försöker förändra ens beteende. En annan behandling är interpersonell psykoterapi som koncentrerar sig på ens nuvarande relationer till andra människor.

Gestaltterapi, som är ytterligare en terapiform, bygger på ett helhetstänkande och att tidigare traumatiska upplevelser och händelser påverkar nuet. Grunden i gestaltterapi är dialogen mellan terapeuten och klienten, där både kropp och själ finns med.

Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel som TCA-preparat (tricykliska), MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare) och SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare). Medlen balanserar den kemiska substansen i hjärnan som kallas neurotransmittorer och som då dämpar symptomen på depression.

De som ger mest bieffekter är TCA-preparat och därefter MAO-hämmare. SSRI-preparat är en grupp nya läkemedel som har färre biverkningar och därför har blivit populära. De tillhör de mest sålda läkemedlen över huvud taget i Sverige idag. På senare år har man upptäckt att även dessa läkemedel har biverkningar som till exempel vissa sexuella störningar. Därför är det viktigt att nyttan av dem vägs mot eventuella biverkningar. Det brukar ta ett par veckor innan effekten av dessa läkemedel märks, och i början kan man rent av må sämre.

Det är viktigt att du skaffar dig både generell och specifik information om läkemedlen så att du får den kunskap du behöver. Du har rätt att av din läkare begära information så att du verkligen förstår vilka effekterna är, liksom vilka risker behandlingen med läkemedlet har. Se till att du får förståelig skriftlig information om läkemedlet när du lämnar läkarmottagningen.

Enligt de EU-föreskrifter som finns idag ska det finnas information som innehåller vilken typ av läkemedel det är och vilket användningsområde det har, liksom namn på läkemedlet, styrka, vad läkemedlet innehåller, hur det ska tas och när, om det är avsett för barn eller vuxna, samt om det ska undvikas att tas i vissa situationer. Det ska också finnas utgångsdatum och instruktioner om förvaring samt sist men inte minst vilka möjliga biverkningar det finns och hur stor chans det är att man får dessa. Du kan läsa om läkemedel på: www.fass.se

Andra sätt att må bra

Ovan har beskrivits vad som tycks hjälpa för flertalet vid utmattningssyndrom. Det betyder inte att den hjälpen passar alla. Därför är det viktigt att försöka hitta det som passar en själv. Det kan i vissa fall betyda att man söker sig till andra metoder eller använder andra medel som kan hjälpa eller att man använder sig av det som ett komplement till den behandling man har. Meditation kan vara ett sådant komplement. Det finns forskningsstöd som visar att meditation ökar välbefinnandet. Ett annat kan vara det som kallas för grön rehabilitering och där det förutom fysisk aktivitet ingår trädgårdsskötsel och vistelser i naturen.

Viktigt att veta när det gäller så kallade naturmediciner är att man inte ska ta dessa i kombination med läkemedel som man fått utskrivna. Oavsett vilken behandling är det viktigt att man själv är så delaktig som möjligt i besluten om valet av behandling

Självhjälpsgrupper

Johanna berättade i intervjun att hon är mera stresskänslig idag än hon var tidigare och att hon lärt sig att lyssna på hur hennes kropp reagerar. Blir det för mycket måste hon stryka i listan på åtaganden. På det sättet kan hon förebygga stress. Det har hon lärt sig i och för sig genom en dyrköpt erfarenhet. Man kan också få tips av andra som redan har dessa erfarenheter. Det kan man till exempel få genom att diskutera med andra i så kallade självhjälpsgrupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli ett känslomässigt stöd.

Frågor att diskutera:

• Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan det utmattningssyndrom som du har och det som Johanna och Finn berättar om eller det som beskrivs i övrig text i den här informationsfoldern?
• Vilken betydelse har vänner, familj, arbetsgivare och arbetskamrater?
• Vad kan du göra för att få mer information om ditt utmattningssyndrom?
• Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du är ordinerad och/eller den psykoterapi du eventuellt får?
• Vad gör du för andra saker för att försöka må bättre?
• Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om?
• Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera?

Vad kan jag göra själv?

Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras eller för att minska risken att bli deprimerad. Här kommer några saker som du kan tänka på:

Acceptera den du är

Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är.

Var aktiv

Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hitta någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Om man har problem med sömnen kan det vara bra att försöka ta sig ut i dagsljuset på morgonen. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå.

Gör något kreativt

All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat.

Lär dig något nytt

Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det är genom att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre.

Bli engagerad

Att möta nya människor och bli involverad kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre.

Koppla av

Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försöka hitta något som passar just dig. Att träna avslappning och avspänning kan också vara bra för att normalisera andning och få muskel spänningar att släppa för att på det sättet minska stress.

Massage frigör muskelspänningar och ”lugn och ro-hormonet” oxytocin utsöndras vilket underlättar sömn och minskar ångest. Det är också bra för att få kontakt med ”kroppssignaler”.

 Ät ordentligt

Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker.

Be om hjälp

Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okey att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att
till exempel ringa Nationella Hjälplinjen (11 77).

Tala om det

De flesta känner sig isolerade eller över hopade av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan. De krav du har på dig själv har troligen inte andra. Det är befriande att få veta det och få veta att det är okey att känna sig vara svag.

Drick måttligt

Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Drick måttligt eller undvik alkohol helt.

Var snäll mot dig själv

Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och vi tacklar dem på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker.

Håll kontakt

Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kon takten. Om du inte orkar själv be vänner höra av sig.

Om du är missnöjd

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården en skyldighet att ge god vård.

Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen.

Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans.

Om man tycker att någon i vården gjort fel kan man begära att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva det rättsligt. HSAN kan dela ut en varning el ler erinran. Varning är mycket allvarligt och kan leda till att en läkare får sin legitimation indragen. Man kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen som har tillsyn över hälso- och sjukvården. Men då ska anmälan vara mer generell och inte handla om en person. Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker att det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK).

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Gå in på RSMH:s hemsida; rsmh.se eller kontakta vårt kansli 08-120 080 40.