Behandling och stöd

Hur kan man hjälpa?

Självskada är ett svårt psykiskt tillstånd och handlar inte om att söka uppmärksamhet. Om man vill hjälpa lönar det sig inte att fördöma eller försöka tvinga en person till att sluta skada sig eller för hindra att en person skadar sig genom att plocka undan alla föremål som det går att skada sig på. Uppmärksamheten bör i stället riktas in på den självskadandes oro och psykiska lidande.

Och den professionella hjälpen måste bygga på ett genuint intresse för vad den som söker hjälp känner och tänker så att vederbörande känner förtroende. Under sådana förhållanden har psykoterapi vi sat sig vara en bra behandlingsmetod för många, framför allt den som kallas för DBT, dialektisk beteendeterapi,.

Olika terapiformer

Kognitiv beteendeterapi syftar till att ska pa insikter om de tankar och beteenden som frambringar ångesten. Behandling en brukar vara mellan 10 och 20 gånger. Genom dessa insikter kan man sedan för ändra tankemönstret. Om du vill veta mer om KBT kan du vända dig till Beteendete rapeutiska föreningen.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en metod som kombinerar österländsk meditation, dialektik och inlärningsteori med kognitiv terapi. Man får bland annat träna sig i att acceptera livet som det är och hantera svåra känslor utan att självskada sig.

Självhjälpsgrupper

Såväl Jonas, Sofia som Lena har återhämtat sig från sitt självdestruktiva beteende genom att de lärt sig hantera sin oro och ångest. Att hitta andra sätt att hantera sitt självdestruktiva beteende är något man lär sig genom erfarenhet. Man kan också få tips av andra som redan har dessa erfarenheter. Det kan man till exempel göra genom att besöka olika internetsidor där människor med egen erfarenhet diskuterar just det. Eller så kan man tillsammans med andra träffas i så kallade självhjälps grupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli ett känslomässigt stöd.

Frågor att diskutera:

• Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan det självskadebeteende du har och det som beskrivs i intervjuerna ovan?

• Vad kan du göra för att få mer information om ditt självdestruktiva bete ende?

• Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du har, den psykoterapi du eventuellt får?

• Vad gör du för andra saker för att för söka må bättre?

• Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om?

• Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera?

Vad kan jag göra mera?

Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras eller för att minska risken att bli deprimerad. Här kommer några saker som du kan tänka på:

Acceptera den du är

Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är.

Var aktiv

Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hitta någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå.

Gör något kreativt

All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat.

Lär dig något nytt

Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det är genom att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre.

Bli engagerad

Att möta nya människor och bli involverad kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre.

Koppla av

Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försök hitta något som passar just dig.

Ät ordentligt

Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker.

Be om hjälp

Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okej att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att till exempel ringa Nationella Hjälplinjen.

Tala om det

De flesta känner sig isolerade eller överhopade av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan.

Drick måttligt

Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Drick måttligt eller undvik alkohol helt.

Kämpa på

Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och som vi tacklar på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker.

Håll kontakt

Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kontakten. 11

Om du är missnöjd

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) har verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården en skyldighet att ge god vård.

Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen.

Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans.

Om man tycker att någon i vården gjort fel kan man begära att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva det rättsligt. HSAN kan dela ut en varning eller erinran. Varning är mycket allvarligt och kan leda till att en läkare får sin legitimation indragen. Man kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen som har tillsyn över hälso- och sjukvården. Men då ska anmälan vara mer generell och inte handla om en person. Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker att det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK).