Att leva med psykos …

Hur yttrar sig psykos?

Människor som är psykotiska kan höra röster och ha tvångstankar, som kan vara plågsamma. Det är viktigt att veta att inifrån kommande röster kan vissa höra utan att deras verklighetsuppfattning är förvrängd och har alltså ingenting med psykos att göra. Men om man inte kan skilja egna tankar från när andra talar till en och när gränsen mellan en själv och omgivningen blir oklar – då har man förmodligen en psykos. Vid psykos kan man också ha lukt- eller synupplevelser som inte omgivningen uppfattar.

Ibland talas det om positiva och negativa symptom vid psykos, där de förra är sådant som kommit till på grund av psykosen, som till exempel att man hör eller upplever saker som andra inte upplever. Negativa symptom är sådant som man förlorat på grund av psykosen, som socialt umgänge, att man har svårt att koncentrera sig och saknar intressen etcetera.

Mycket av det man upplever, ser eller känner vid en psykos får inte sällan en symbolisk innebörd som man sedan tolkar som tecken på något. Andra tidiga yttringar av psykos kan vara att man drar sig undan och blir isolerad samtidigt som man har svårt att arbeta eller studera, sover och äter dåligt och har kraftiga humörsvängningar. Ytterligare tidiga tecken på psykos kan vara:

• Försummar den personliga hygienen
• Tror att man har speciella egenskaper
• Att ens tankar blir påverkade eller att det går att påverka andras tankar
• Tror att man är utsatt för konspiration, spioneri och förföljelse
• Har opassande känslomässiga reaktioner
• Pratar och skriver om saker som är obegripliga

Det är viktigt att komma ihåg att även om beteenden uppfattas som annorlunda är de oftast helt normala. Vi är alla olika och har olika sätt att reagera på det som inträffar i livet. Men om dessa förändringar pågår en längre tid, minst ett par veckor, kan det vara tidiga tecken på psykos.

Olika former av psykos

De flesta som får psykos för första gången är mellan 16 och 40 år och det drabbar ungefär 2 000 personer per år. Det finns olika typer av psykos och som kan sägas utvecklas på tre olika sätt.

Det kan vara en plötsligt stormande akut psykos som går över efter en relativt kort tid och som många gånger förklaras av en pressande livssituation med fysisk och psykisk utmattning. Eller så kan det vara återkommande psykoser med flera återfall under några år, som ofta hänger samman antingen med en depression och är ett slags mellanting mellan det tillståndet och psykos. Depressionen kan å ena sidan bero på psykosen och å andra sidan kan depressionen utlösas eller fördjupas av psykosen. Psykos kan också bero på att man pendlar mellan att var uppskruvad vissa perioder och nedstämd andra perioder, vid så kallad bipolär sjukdom. Den formen av psykos brukar kallas för cykloid psykos eller schizoaffektiv psykos.

Den tredje formen av psykos är mera långvarig med personlighetsförändringar och social isolering som följd, om man inte får hjälp och stöd i tid.

Schizofreni, som är en svår psykisk sjukdom, kan uppvisa liknande symptom som vid långvarig psykos men skiljer sig åt på vissa väsentliga punkter. Trots att schizofreni kan leda till svåra fu

Även personer med så kallad borderline personlighetsstörning kan i vissa fall bli psykotiska. Det är annars ett tillstånd som karaktäriseras av snabba och ibland extrema humörförändringar där man tenderar att dela upp verkligheten i svart och vitt, gott och ont, allt eller intet.

Vad kan utlösa en psykos?

Att vissa drabbas av psykos menar de flesta idag beror på att dessa personer har en högre biologisk eller psykologisk sårbarhet, vilket gör att man inte på samma sätt som vid en lägre sårbarhet tål en plötslig eller långvarig svår stress. Det som kan bli den utlösande faktorn kan också vara förlust av en nära anförvant, svåra konflikter, en svår operation som förändrar bilden av en själv eller en långvarig isolering.

Skillnaden i sårbarhet tror man till viss del hänger samman med ärftliga faktorer. Samtidigt vet man att ungefär hälften av dem som får en psykos inte har denna ärftliga sårbarhet. En ”trygg” uppväxt kan alltså vara ett skydd vid hög sårbarhet och å andra sidan kan ”störda” uppväxtförhållanden bli det som utlöser psykosen.

Tvångsvård

Psykiskt sjuka är inte nämnvärt farligare än andra. Att man är psykotisk innebär alltså inte per definition att man är farlig. Det finns en något förhöjd våldsrisk men den är i första hand kopplad till att man samtidigt missbrukar alkohol eller droger. En person som är psykotisk och samtidigt aggressiv är ofta oerhört rädd.

Om man skulle vara farlig för andra eller för sig själv och motsätter sig att söka vård kan det bli nödvändigt med tvångsomhändertagande enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Lagen fungerar då som ett skydd för den psykiskt sjuke själv och dennes omgivning.

Det är viktigt att veta att tvångsvård bara får ske om man verkligen är i behov av vård och inte går med på den frivilligt. Vid tvångsvård ska ett så kallat vårdintyg skrivas. Det görs av en legitimerad läkare efter att denne gjort en undersökning. Om man inte infinner sig frivilligt till undersökningen kan man bli hämtad av polis. Vårdintyget ska sedan prövas inom fyra dygn av en annan läkare som är specialist i psykiatri. Det är sedan chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken som inom ett dygn beslutar om tvångsvård.

Vården ska ta stor hänsyn till den enskilde och syfta till att man tar emot hjälpen och stödet frivilligt och får pågå i högst fyra veckor. Om chefsöverläkaren tycker det är nödvändigt kan han begära fortsatt tvångs vård hos länsrätten i högst fyra månader. Ytterligare förlängning kan beviljas av länsrätten, högst sex månader i taget.

Det finns också öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Vårdformen omfattar patienter som inte behöver vårdas i slutenvård men som behöver iaktta särskilda villkor för att vården ska kunna ges i öppenvård.