Behandling och stöd

Psykoterapi

Även om såväl lindrig som måttlig depression ofta går över av sig självt efter kanske ett par månader eller ett halvår är det viktigt att söka hjälp i tid då det gör att man snabbare börjar må bättre. Viktigt är att man känner förtroende för den eller dem man vänder sig till och att behandlingen sker i samråd, liksom att den hjälp man får följs upp så att man ser om den gör nytta.

Vid svår depression är psykiatrisk hjälp helt nödvändig. Vilken hjälp som är bäst är naturligtvis helt individuellt men både psykoterapi och mediciner har visat sig vara verkningsfulla behandlingsmetoder för flertalet. Vissa blir också hjälpta av ECT-behandling (Elektrokonvulsiv behandling).

Vid lindrig och måttlig depression visar viss forskning på att skillnaden mellan effekter av mediciner och psykoterapi är mindre medan mediciner tycks ha bättre effekt vid svår depression. Annan forskning visar att psykoterapi har lika god effekt som medicinering. Klart är dock att psykoterapi är en viktig behandlingsmetod och för de flesta ett stöd oavsett vilken typ av depression man har. För vissa med framför allt svår depression kan det vara bra med fortsatt psykologisk kontakt efter att depressionen gått över då det kan finnas risk för att den kan komma tillbaka.

Det finns olika former av psykoterapi som till exempel kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi, där den förra koncentrerar sig på att förändra negativa tankemönster och reaktioner medan den senare också försöker förändra ens beteende. En annan framgångsrik behandling är interpersonell psykoterapi som koncentrerar sig på ens nuvarande relationer till andra människor.

Vid bipolär sjukdom behandlas många med litium som är ett grundämne för att lindra eller förebygga manier och depressioner. När det gäller medicinering med antidepressiva läkemedel är det viktigt att veta att det å ena sidan pågår en överförskrivning av dessa läkemedel till dem som lika bra skulle klara sig med annat stöd och annan hjälp. Å andra sidan är det många som skulle behöva få antidepressiva läkemedel men inte får det av olika skäl, främst för att de inte söker hjälp.

Läkemedel

Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel som TCA-preparat (tricykliska), MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare) och SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare). Medlen balanserar den kemiska substansen i hjärnan som kallas neurotransmittorer och som då dämpar symptomen på depression.

De som ger mest bieffekter är TCA-preparat och därefter MAO-hämmare. SSRI- preparat är en grupp nya läkemedel som har färre biverkningar och som därför har blivit populära. De tillhör de mest sålda läkemedlen över huvud taget i Sverige idag. På senare år har man upptäckt att även dessa läkemedel har biverkningar som till exempel vissa sexuella störningar. Därför är det viktigt att nyttan av dem vägs mot eventuella biverkningar. Det brukar ta ett par veckor innan effekten av dessa läkemedel märks, och i början kan man rent av må sämre.

Det är viktigt att du skaffar dig både generell och specifik information om läkemedlen så att du får den kunskap du behöver. Du har rätt att av din läkare begära information så att du verkligen förstår vilka effekterna är, liksom vilka risker behandlingen med läkemedlet har. Se till att du får förståelig skriftlig information om läkemedlet när du lämnar läkarmottagningen.

Enligt de EU-föreskrifter som finns idag ska det finnas information som innehåller vilken typ av läkemedel det är och vilket användningsområde det har, lik som namn på läkemedlet, styrka, vad läkemedlet innehåller, hur det ska tas och när, om det är avsett för barn eller vuxna, samt om det ska undvikas att tas i vissa situationer. Det ska också finnas utgångsdatum och instruktioner om hur det ska förvaras och till sist men inte minst vilka möjliga biverkningar det finns och hur stor chans det är att man får dessa biverkningar. Du kan läsa om läkemedel på: www.fass.se

Andra sätt att må bra

Ovan har beskrivits vad som vid depression tycks hjälpa för flertalet. Det betyder inte att den hjälpen passar alla. Därför är det viktigt att försöka hitta det som passar en själv. Det kan i vissa fall betyda att man söker sig till andra metoder eller använder andra medel som kan hjälpa eller att man använder sig av det som ett komplement till den behandling man har. Meditation kan vara ett sådant komplement. Det finns forskningsstöd som visar att meditation ökar välbefinnandet.

Viktigt att veta när det gäller så kallade naturmediciner är att man inte ska ta dessa i kombination med läkemedel som man fått utskrivet. Oavsett vilken behandling är det viktigt att man själv är så delaktig som möjligt i besluten om valet av behandling.

Självhjälpsgrupper

Ellinor berättade i intervjun att hon inte längre var rädd för att bli deprimerad eftersom hon hade fler ”verktyg” att ta till än tidigare. Att hitta nya sätt att förebygga depression, minska verkningarna av den eller kanske häva den är något man lär sig genom erfarenhet. Man kan också få tips av andra som redan har dessa erfarenheter. Det kan man till exempel göra genom att som Mia besöka olika Internetsidor där människor med egen erfarenhet diskuterar bland annat vad som hjälper. Eller så kan man tillsammans med andra träffas i så kallade självhjälpsgrupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli  ett känslomässigt stöd.

Frågor att diskutera:

• Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan den depression du har och dem som beskrivs ovan?
• Vad kan du göra för att få mer information om din depression?
• Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du är ordinerad och/eller den psykoterapi du eventuellt får?
• Vad gör du för andra saker för att för söka må bättre?
• Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om?
• Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera?

Vad kan jag göra själv?

Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras eller för att minska risken att bli deprimerad. Här kommer några saker som du kan tänka på:

Acceptera den du är

Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är.

Var aktiv

Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hittat någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå.

Gör något kreativt

All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat.

Lär dig något nytt

Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det är genom att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre.

Bli engagerad

Att möta nya människor och bli involverad kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre.

Koppla av

Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försök hitta något som passar just dig.

Ät ordentligt

Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker.

Be om hjälp

Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okej att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att till exempel ringa Nationella Hjälplinjen.

Tala om det

De flesta känner sig isolerade eller överhopad av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan.

Drick måttligt

Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Drick måttligt eller undvik alkohol helt.

Kämpa på

Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och som vi tacklar det på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker.

Håll kontakt

Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kontakten.

Om du är missnöjd

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård.
Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen.

Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården.
Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans.

Om man tycker att någon i vården gjort fel kan man begära att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva det rättsligt. HSAN kan dela ut en varning eller erinran. Varning är mycket allvarligt och kan leda till att en läkare får sin legitimation indragen.

Man kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen som har tillsyn över hälso- och sjukvården. Men då ska anmälan vara mer generell och inte handla om en person. Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK). Tycker man att man diskrimineras på grund av sitt funktionshinder ska man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller HO (Handikappombudsmannen).