Att leva med depression …

Olika former av depression

Depression kan drabba människor i alla åldrar, oberoende av etniskt ursprung eller samhällsklass. På senare år har det konstaterats att depressioner ökar bland yngre personer. En depression kan påverka tankar, känslor, beteende – ja, även ens fysiska välbefinnande. De flesta blir hjälpta om de får behandling, men det är tyvärr allt för få som får hjälp och när så inte sker kan depressionen förvärras.

Depression eller egentlig depression, som det heter, är det i särklass mest förekommande psykiska besväret. Det är stor skillnad mellan vanlig nedstämdhet som de allra flesta haft perioder av och depression. Depressioner brukar oftast delas in i lindrig, måttlig och svår depression. Vid lindrig depression klarar man fortfarande av att till exempel arbeta medan man inte gör det i måttlig och svår depression. I det senare fallet kan man må så dåligt att man inte ens klarar av att sköta sig själv. Vanligt är också att man då har självmordstankar. Vid mycket svåra tillstånd kan man även få psykotiska symptom.

Vad kan hända?

Vid svår egentlig depression är man oftast mer nedstämd på morgonen än på kvällen. Tankar och känslor är negativa och innehåller mycket självförakt. Det mesta känns meningslöst och framtiden är utan hopp. Livslusten tycks helt ha runnit ut. En del jämför det med hur de tror det skulle vara att gå i ide. Självmordstankar vid depression är mycket vanliga och då är det av största vikt att man får hjälp.

Ofta går man ner i vikt (kan också förekomma att man ökar kraftigt i vikt) och den sexuella lusten har i det närmaste upphört. Man känner sig svag och slut, sover ytligt och vaknar tidigt. Starka fysiska upplevelser är vanliga vid svår egentlig depression, som till exempel tryck över bröstet, bristande koncentration och minnesstörningar.

Är du deprimerad?

Ett sätt att avgöra om man är på väg in i en svår depression kan vara att se om man kontinuerligt under en tvåveckors period haft fem av följande symptom:

• Ledsen och nedstämd
• Kan inte känna glädje
• Inget intresse för det man håller på med
• Har svårt att koncentrera sig och fatta beslut
• Vardagssysslor går långsamt och det känns trögt, alternativt att man känner sig rastlös
• Väldigt trött
• Sover dåligt
• Minskar eller ökar kraftigt i vikt

Angränsande tillstånd

Det finns några angränsande tillstånd till egentlig depression som dystymi, bipolär sjukdom och utmattningsdepression( utmattningsdepression kan du också läsa om i broschyren ”Att leva med utmattningsdepression”). Dystymi beskrivs vanligen som en mildare form av depression, ett slags svårmod som pågått under minst två år. Bipolär sjukdom kallades tidigare för manodepressiv sjukdom och kan beskrivas som kraftiga känslomässiga svängningar mellan att vara nedstämd och befinna sig i ett uppskruvat maniskt tillstånd. Det förekommer hos ungefär en procent av befolkningen, lite vanligare hos kvinnor.

Vad orsakar depression?

Vissa typer av depressioner, som till exempel bipolär sjukdom, går igen i vissa familjer vilket skulle kunna tyda på att det finns en ärftlig biologisk sårbarhet. Samtidigt är det många som trots att de har en ärftlig disposition inte får sjukdomen. Därför menar forskare att det finns andra orsaksgrunder som spelar in som till exempel stress, fysiska förändringar i kroppen, liksom olika personligheter.Att depression drabbar kvinnor dubbelt så ofta kan tyda på att även hormonella faktorer har betydelse.

Sammanfattningsvis kan sägas att en kombination av sårbarhet, psykologiska faktorer och saker som har med miljön att göra oftast är orsaken till depression.