Behandling och stöd

Behandling

Ångestsjukdomar kan behandlas med stödsamtal, psykoterapi, sjukgymnastik och läkemedelsbehandling. Det som i första hand brukar rekommenderas är kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med antidepressiva läkemedel. Vilken behandling man väljer vid olika ångesttillstånd är naturligtvis helt individuellt. Även om det för flertalet är den behandlingen som fungerar passar den inte alla. Kristina vände såväl läkemedelsbehandling som den psykiatriska vården på den ort hon bor ryggen och lyckades i stället med egen kraft och stöd från människor i hennes omgivning återhämta sig.

Olika terapiformer

Kognitiv beteendeterapi syftar till att skapa insikter om de tankar och beteenden som frambringar ångesten. Behandlingen brukar vara mellan 10 och 20 gånger. Genom dessa insikter kan man sedan förändra tankemönstret. KBT har visat sig fungera väldigt bra vid panikångest. Om du vill veta mer om KBT kan du vända dig till Beteendeterapeutiska föreningen (www.kbt.nu).

Det finns också andra terapiformer som används, till exempel psykoanalys som är en mer långsiktig metod, liksom psykodynamisk terapi där terapeuten tillsammans med sin patient försöker skapa större medvetenhet om hur ens inre värld fungerar i relation till andra människor. Vill du veta mer kontakta Psykoterapiinstitutet: www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se

Viktigt att tänka på

De reaktioner man känner i kroppen är överdrivna men känslorna är normala. Även om reaktionerna är obehagliga är de inte skadliga, man kommer vare sig dö eller bli tokig.

Ett bra knep är att försöka andas lugnt och djupt och inte tänka på det som just nu skrämmer en.

Dölj inte heller att du har det besvärligt, det är inget att skämmas för.

Genom att så noggrant som möjligt iaktta vad som händer med en själv vid en panikattack kan man lära sig klara av nästa bättre.

När panikattacken är över är det bra om man kan ta vid där man så att säga avbröts på grund av attacken.

Annat stöd och hjälp

Eftersom ångest för de flesta också sätter sig i kroppen kan man få problem med stela leder och huvudvärk. Hos en sjukgymnast kan man få hjälp att mjuka upp kroppen (Be din läkare om remiss). När man har ångest andas man ofta med korta ytliga andetag. Hos en sjukgymnast kan man även få hjälp att komma igång med att andas djupare. En del har prövat akupunktur med framgång, andra kanske har provat yoga. Vad du än väljer är det viktigt att du känner att det stämmer för dig.

Självhjälpsgrupper

Maria blev hjälpt av KBT-terapi, Erik genom bland annat att lägga in sig på en psykiatrisk avdelning och Kristina genom att vara en besvärlig patient. Att diskutera med andra vad som hjälper kan man göra genom att besöka olika Internetsidor där man kan diskutera med människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Eller så kan man tillsammans med andra träffas i så kallade självhjälpsgrupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli ett känslomässigt stöd.

Frågor att diskutera:

• Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan den ångest eller fobi du har och den som beskrivs ovan?
• Vad kan du göra för att få mer information om din fobi eller din ångest?
• Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du har och/eller den psykoterapi du eventuellt får?
• Vad gör du för andra saker för att försöka må bättre?
• Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om?
• Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera?

Vad kan jag göra mera?

Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras eller för att minska risken att bli deprimerad. Här kommer några saker som du kan tänka på:

Acceptera den du är

Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är.

Var aktiv

Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hitta någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå.

Gör något kreativt

All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat.

Lär dig något nytt

Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det är genom att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre.

Bli engagerad

Att möta nya människor och bli involverad kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre.

Koppla av

Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försök hitta något som passar just dig.

Ät ordentligt

Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker.

Be om hjälp

Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okey att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att till exempel ringa Nationella Hjälplinjen.

Tala om det

De flesta känner sig isolerade eller överhopade av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan.

Drick måttligt

Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Drick måttligt eller undvik alkohol helt.

Kämpa på

Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och som vi tacklar på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker.

Håll kontakt

Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kontakten.

Om du är missnöjd

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård.

Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen.

Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården.
Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans.

Man kan också vända sig direkt till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som har tillsyn över hälso- och sjukvården. En anmälan till IVO bör vara så tydlig som möjligt (Vem, Vad, Varför, När, Var, Hur); för mer information se www.ivo.se

Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK). Tycker man att man diskrimineras på grund av sin funktonsnedsättning ska man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar så kallade behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga; prövotid, återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården, indragning eller begränsning av förskrivningsrätt eller ny legitimation eller annan behörighet.

Frågorna i HSAN prövas på anmälan IVO eller på ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) har rätt att göra anmälan. Privatpersoner kan inte längre göra en direktanmälan till HSAN utan får vända sig till IVO, JO eller JK. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör?

Gå in på RSMH:s hemsida; rsmh.se eller kontakta vårt kansli: 08-120 080 40.

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten • Telefon: 08-120 080 40 • Fax: 08-772 33 61
E-post: rsmh@rsmh.se • Hemsida: rsmh.se