Ekonomiska system inom psykiatrin

Införandet av system med konkurrensutsättning, valfrihets-, beställar- och utförar- organisationer samt andra ekonomiska styrmedel har haft negativa effekter för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Krav om lönsamhet, effektivitet och mallar för vad olika insatser får kosta försämrar ofta kvaliteten på vård- och stödinsatserna. Mest påverkas de som har omfattande och komplicerade behov. System med hyrläkare är en annan strukturförändring som omfattar en allt större andel av de läkare som tjänstgör vid svenska sjukhus. Hyrläkarsystemet leder till försämringar av kvaliteten i den psykiatriska vården eftersom patientens behov av kontinuitet och trygghet inte kan tillgodoses. Systemet är lönsamt för hyrläkarna och olönsamt och kostnadsdrivande för huvudmännen som får svårt att rekrytera och anställa läkare och blir allt mer beroende av hyrläkarna.

Samhället måste ta ansvar för att det inom den psykiatriska vården och omsorgen finns tillgång till utbildade läkare och annan personal. Utbildningarna måste motsvara de behov och önskemål som framförs av brukarna och vara av god kvalitet. Psykiatripersonalens status och arbetsvillkor bör förbättras.

De strukturella förändringar som har beskrivits ovan har motverkat de ambitiösa satsningar som genomförts inom psykiatriområdet.

  • RSMH ska beskriva de strukturella förändringarnas negativa effekter för personer med psykisk ohälsa och deras närstående och utifrån dessa erfarenheter föreslå indikatorer som slår vakt om insatsernas kvalitet och begränsar de negativa effekterna.
  • RSMH ska arbeta för att åtgärder vidtas för att minska huvudmännens behov av hyrläkare utifrån kunskapen om att kontinuitet är en förutsättning för att man ska kunna bedriva god sjukvård för personer med psykisk ohälsa.

RSMH ska arbeta för bättre utbildning och arbetsvillkor för personal som arbetar med psykisk ohälsa