Psykisk och fysisk hälsa samt livsstilsfrågor

Ett annat viktigt område, där RSMH bedrivit flera projekt, handlar om att personer med psykisk ohälsa också ofta drabbas av fysisk ohälsa. Negativa effekter av psykofarmaka är en av orsakerna till detta men det handlar också om att den psykiska ohälsan kan leda till passivitet, ensamhet och en ohälsosam livsstil. Detta gäller främst  kost, motion och att sluta röka eller lära sig att hantera stress. Andra riskgrupper t ex personer med hjärt- och kärlsjukdomar erbjuds alltid olika friskvårds- och livsstilsprogram för att förebygga försämring och komplikationer.

Personer med psykisk ohälsa får inte samma uppmärksamhet. Friskvårdsinsatser anpassade till personer med psykisk ohälsa måste erbjudas både av psykiatrin och primärvården. Det krävs också särskilda insatser för att komma ifrån eller minska beroendet av droger eller läkemedel och för att minska sjukvårdens slentrianmässiga förskrivning av höga doser av läkemedel, som ofta kan vara orsak till viktuppgång och metabola syndrom. RSMH bör i det kamratstödjande- och självhjälpsinriktade arbetet fortsätta att skapa kunskap om hur fysisk ohälsa och beroendeproblematik kan motverkas.

Ett ytterligare problem är att personer med allvarligare psykisk ohälsa ofta får sämre kroppslig sjukvård än den övriga befolkningen, vilket Socialstyrelsen har uppmärksammat i en rad rapporter. Här har vårdens huvudmän ett stort ansvar för att bidra till jämlik hälsa för människor med psykisk ohälsa.

  • RSMH ska arbeta för att samhället ska erbjuda insatser för att motverka och förebygga negativa kroppsliga effekter av psykisk ohälsa.
  • RSMH ska arbeta för kostnadsfria hälsokontroller för personer med långvarig psykisk ohälsa.
  • RSMH ska motverka fördomar inom sjukvården och arbeta för att vårdpersonal, både inom psykiatrin och inom den kroppsliga sjukvården, förstår att personer med psykiatriska diagnoser även drabbas av kroppsliga sjukdomar i minst samma utsträckning som den övriga befolkningen.