Många deltagare på seminarium om brukarrevision

Många deltagare på seminarium om brukarrevision

Brukarrevision bidrar till återhämtning från psykisk ohälsa. Det anser forskaren David Rosenberg, som var en av över 70 deltagare i ett seminarium om brukarrevision som anordnades av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, i samarbete med NSPH och Arvsfonden.Brukarrevision-Bäst-Kalstasola

En brukarrevision genomförs av brukare/patienter och/eller närstående. Dessa granskar en enhet eller en verksamhet som ger vård stöd och service till personer med psykiska funktionshinder.

RSMH driver nu ett projekt i samarbete med nätverket Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, finansierat av Arvsfonden, i syfte att utveckla sättet att genomföra brukarrevisioner samt att öka antalet brukarrevisioner i landet.  Onsdagen den 3 juni 2015 anordnades ett stort heldags-seminarium där över 70 personer från olika myndigheter och organisationer närvarade, bland annat RSMH-föreningen Kalstasola.

Brukarrevision-Bäst-SonnySonny Wåhlstedt, ordförande NSPH i Göteborg, ordförande för NSPH i Göteborg, inledde med en historisk beskrivning av brukarrevisioner som har funnits i 30 år. Till en början var många verksamhetsledare skeptiskt inställda, men numera genomför NSPH i Göteborg tio brukarrevisioner per år och efterfrågan är stor.

Isabella Canow, projektledare för RSMH:s och NSPH:s brukarrevisionsprojekt, presenterade projektet. Det nya med projektet är att man ska testa de olika modeller och metoder av brukarrevision som finns runt om i landet och därefter försöka skapa en enhetlig modell, som skulle kunna användas rikstäckande. En förhoppning är också att RSMH utbildar och stödjer brukarrevisorer i framtiden. Tanken är att man ska försöka skapa ett mobilt team som ska kunna ”rycka” ut och göra en revision med kort varsel eller om det inte finns till gång till utbildade revisorer.Brukarrevision-Bäst-Isabella

I dag finns projektets brukarrevisorer i Stockholm, Värmland och Skåne. Men de vill gärna samarbeta med andra län.

En annan talare på seminariet var David Rosenberg, fil. dr i Socialt arbete på Umeå universitet. Han gav ett forskningsperspektiv på brukarrevision. Han anser att brukarrevision bidrar till återhämtning från psykisk ohälsa. Det är ett nyskapande synsätt, men väl förankrat i etablerad forskning.  Brukarrevision är en metod som per automatik leder till ökat brukarinflytande, enligt David Rosenberg, eftersom maktförhållandet förändras när inflytandet stärks. Delat beslutsfattande ger mer effektiv vård. Man får mer ansvar, ger bättre effekt, brukarna mer nöjda.

Utvärdering och granskning har tidigare ansetts endast vara en uppgift för forskare och myndigheter. Men det finns starka argument för varför även representanter för brukarna ska granska den vård och omsorg de tar del av, enligt David Rosenberg:

  • Medborgarfostrande
  • Kunskap, det finns unik kunskap hos brukare
  • Maktutjämning
  • Självbestämmande och återhämtning
  • Serviceanpassning och legitimitet
  • Återhämtning sker snabbare när man får delaktighet och självbestämmande.

Brukarrevisioner som genomförs av tjänstemän som själva inte är brukare eller närstående riskerar att försämra kvaliteten på revisionerna. Tjänstemännen kanske inte tycker att brukarna/patienterna är så bra på att uttrycka sig, vilket gör att brukarna inte tilfrågas ordentligt. De kan också se förmildrade på personalens situation. Men låga förväntningar främjar inte återhämtning och hos brukare som gör revisioner finns inte denna typ av attityder.

Ytterligare en talare var Katarina Grim, föreläsare om brukarinflytande och som bland annat har genomfört en brukarrevision i Lund på tre boenden, där hon har intervjuat både brukare och boendestödjare.  Hon tyckte att alla var generösa med att dela med sig av sina erfarenheter. Katarina Grim beskrev hur en brukarrevision går till:

  • Brukarrevision-Bäst-KatarinaFörberedelse
  • Beslut om revision
  • Överenskommelse
  • Rekrytering
  • Utbildning av revisorer
  • Välja form, intervju eller enkät
  • Förankring hos personal och brukare
  • Urval av respondenter (intervjuobjekt)

Genomförande och analys:

  • Revisorerna gör frågorna. Förtroende brukare till brukare
  • Data samlas in
  • Data betarbetas
  • Diskussion och analys av teamet
  • Sammanställning av resultat och analysBrukarrevision-Bäst-mat
  • Inrapportering till beställaren
  • Återraportering till boendena av analysen
  • Uppföljning efter 6 -9 mån, för att undvika att rapporten bara blivit en hyllvärmare.
  • Diskussion och fråga har jag förstått dig rätt?
  • 3 i rummet – 1 skriver, 1 intervjuar, 1 respondent, betyder att det tar mer tid och kostar mer. Många vill inte bli inspelade, därav denna metod
  • Att göra analys, hitta nyckelord efter djupintervju är en avancerad metod.
  • Forskningsetiska principer är viktiga att ta hänsyn till

Ramar

  • Ekonomi
  • Personal
  • Tid
  • Ofta kompromissa för att hålla sig inom ramarna. Viktigt att respondenterna vet att det är helt frivilligt och att den kan avbryta intervjuandet när helst den vill.Brukarrevision-Bäst-panel1

Efter Katarina Grims genomgång hölls en paneldebatt, där det togs upp utmaningar med brukarrevisioner, såsom var man får man tag i revisorer, teamledare, att alla brukare kan inte skriva. Det tipsades också om att det var viktigt att nå enhetscheferna eftersom de höll i ekonomin.  En fördel är att PRIO, regeringens psykiatrisatsning, finns för 2016 och den kommer att finnas kvar i liknande form till 2018.

Det sammanfattande budskapet för hela konferensen var att vi brukarorganisationer, måste organisera oss för att få genomslag för brukarrevisioner. Redan idag finns en skyldighet att jobba med brukarrevisioner, men det är sällan tydligt att dessa borde göras av och med brukarna. Därför kanske det är bättre att kalla våra revisioner för brukarstyrda brukarrevisioner, ansåg vissa i paneldebatten.

Det konstaterades också att brukarrevision är viktigt för att personer inom psykiatrin ska få samma inflytande, delaktighet, rättigheter och skyldigheter som alla andra i samhället. Vi har rätt till service, stöd och vård som är anpassade till var och ens individuella förutsättningar och behov, och individens egna val och prioriteringar ska alltid vara utgångspunkt för alla insatser som riktas till den enskilde.

För att citera Segal m.fl.i Hansson, 2005, sid 74:

Empowerment handlar om att ”uppnå kontroll över det egna livet och att påverka den organisatoriska och sociala struktur som man lever i.”

I dag finns en handbok från Verdandi i hur man gör brukarstyrda brukarrevisioner.Brukarrevision-Bäst-Bokbord